AALAA — Revolution i handeln. I frågan, om maschiner äro för samhället nytviga eller skadliga, företer industriens historia ej något mera afgörande factum än den revolution, som i anledning af bomulls-spinneri-maschinerna ufldragit sig, Hr Say har (i dess föreläsningar öfver politisk ekonomi) velat vid sidan af grundsatser och theori uppstalla ett träffande exempel, obeseridliga facta och siffror, förverkliga sin lära och visa dess practiska och välgörande inflytelse. Han undersöker således hvad handeln med bomull förut var, och hvad den bhfvit, sedan man bearbetat denna product med maschiner. Det är klart, att frågan, då den i afseende på en bestämd product en bestämd industrioch handelsgren besvaras, för alla dess grenar förer till en bestämd slutföljd och säkert resultat, Wi vilja för det första tillse, huru med denna industri och handel tillförene var beskaffadt. Bomullen är en inhemsk, men olikartad product i alla nära intill hafven belägna heta länder: dess kultur bar sedan otänkbara tider sysselsatt Hindostan, China, Persien, Egypten, öarna Candia och Sicilien; sedermera fann man den i Södra America. Industrien gjorde derat icke allenast ett föremål tör beqvämlighet och luxe, utan äfven ett medel rill rikedom och handel, och de skickligaste tillegnade sig, liksom alltid, monopolium derå. Perserne, Hindus och Chineserne hafva nästan varit de ende köpmän med bearbetad (manufacturerad) bomull, likasom Chineserne med sidenvaror, intill det Ögonblick, då denna industri öfvergick ull NyGrekerne, samt genom de från Constantinopel förviste bragtes till Italien och från Frankrike till England och Tyskland genom Nantesishka Edictets återkallade, Om man betraktar denna handel vid den aflägsna tidpunkt, till hvilken historien och civilisationen återföra, så inhämtas, att Indien öfver Svarta Hafvet försände sina musseliner och särskilta slags bomulsväfnader till Europa: Assyrierne började i Kolchis och Trebizond den köpmanna-kedja, som från nederlag till nederlag bragte dessa orientens producter till Occidenten. Detta var en stor vinst för de städer, hvilka tjente tilk mellanplatser och nederlag. Sålunda förklarar si historien om gyllene Skinnet, den fabelaktiga skatten i Kolchis och den expedition, som företogs af Argonauterna, desse handlande hjeltar, Grekiske corsarer, som hårdt beskattade eller ryckte till sig nåstgränsande länders handel: Indiens och Chinas producter, sidenoch bomullsvaror, voro både sällsynta och dyra i Europa. I Bonimåste-man, intill Kejsarens tider uppväga sidenvaror bokstafligen med guld. Mindre dyra, kunde likväl bomullsväfnader blott köpas af de rika, Icke var hvar och en consument som ville: och om en förnäm Romersk eller Grekisk dam haft en sådan sömn som Epimenides och i våra dagar uppvaknade, så skulle hon, bland så många under, blifva icke litet förvånad, att få se våra modkrämersker och symamseller i svarta tafts-förkläden, i shavlar och i musselin-klädningar. (forts.) :ii PDPDPDPDPDPDPDPDPDPD—2 Enligt uppgift inkom till KÄNSÖ -.