har ock skedt, och förslag har blifvit inlemnad bvars premiss-andrag, såsom första vilkoret, att Kongl, Kungörelsen af den 43 December 1826, måtte i nåder upphäfvas, och den deruti för vidt sträckta rättigheten. år svenska och danska båtar, såsom trotsande hvarje controll, på framställda skäl, måtte i nåder inskränkas till inoch utförsel af bägge länders producter respect, recipröciten, Insändaren har sig också bekant, att en mundtlig communication härom ägt rum, — och att höga vederbörande uppfordrat, att derom inkomma med underdånig skrift till Kongl, Maj:t. Man kunde häraf möjligen sluta, att saken var på god väg för att vinna ett godt resultat! — riktigt nog har resultatet ej eller uteblifvit, — men af följande beskaftenhet, neml, 8 dagar efter att berörde uppfordran lärer hafva ägt rum, utkom Kongl. kungörelsen af den 11:te sistl. Febr. af samma berörde höga vederbörande Lontrasignerad, som i allo stadtäster Kongl, kungörelsen af d. 13 Decembr, 1826, hvilken här ofvan nämndes, Det säges att Commerce-Collegii andragande uti underd, berättelsen om Landtmanna-seglationen derull bidragit — emedan detta Collegium mirabilum dicte, utrönt att, vi ligga öfver Da nskarne uti antalet af båtar som friquentera den Biksgagneliga trafiken på Elseneur! och Köpenhamn, Några veckor förut hade vissa generande Controller vid exporten af Nederlagsgods till Danmark och Norrige blifvit upphäfda — ock, handeln vunnit en ytterligare lättnad derigenom, att, fartyg kommande från utrikes ort, äga fätughet, att af innehafvande lasten lossa utiilere hamnar än en, Föregående meddelanden torde vara mer än tillräckligt för att visa, huru litet är au vänta af höga vederbörande, erforderliga reformers införande; dock, skulle ännu någon derpå tvifla, så hänvisas den till N:o 72 och N:o 76 af denna tidning, Skulle åter någon fråga, hvad under så beskaftade oinständigheter en Tidningsartikel kan uträtta, och månne icke denne skulle bidraga dereill att göra höga vederbörande ännu mera obenägna mot, och kanske onda på oss! Derom tror sig Insändaren kunna tranquilisera, emedan de äro för beskedliga. — De göra visserligen icke hvarom de bedjas, beträffande allmänt väl; — men så ha de ingenting Emot, att man på ett eller annat sätt gifver luft åt förtrytsamheten; uti denna väg ha de mycket tålamod, ty derom vittna otaliga Tidningsartiklar af en beskaffenhet, som, ut! andra constitutionella Länder skulle framkalla både ord och gerningar, Insändaren för sin del har funnit föregånde framgångssättet så muntert, att det hade varit obilligt längre dröja med dessa meddelanden , till rättelser för allmänhetens omdöme; och, beträffande hufvdsaken uti denna skrift; så måste vi ännu någon tid hafva tålamod och afpassa tillfället, för att göra bättre skäl gällande, Inderrrgttola 22————