Dagens Nyheter – 31 december 1874, sida 2

Dagens Nyheter från Göteborg. (Från D. N:s särskilda brefskrifvare.) Den 29 december. Annohåll Om kontoren, bankerna och klubarne. Andra tider, andra seder, kan med skäl sägas, då man ser huru våra handlande i allmänhet numera äro måna om att å kontoren, der de under dagarne vistas i och för affärerna, inrätta sig med komfort. Huru annorlunda var det ej tillförne, då ett kontors alla mobilier utgjordes af en eller ett par mer eller mindre tarfliga pulpeter, några simpla stolar o. s. v.. Funnog, utom en hop i ett behagligt virrvarr stående skåp, lådor eller annat, hvaruti handlingar förvarades, några gamla kartor upphängda å väggarne, så var detta allt. Den rastlöst framåtgående tiden har äfven å detta område medtört väsentliga ändringar till det bättre. En yttring af den allmänna välmågån har ock visat sig i denna riktning. Man har börjat inse att, lika väl gom våningarne utstyras smakfullt och luxuriöst, så böra ock de lokaler, der exs mesta tid tillbringas, erbjuda annat än det mest alldagliga utseende. Så har på några år flertalet af våra större och mindre firmor, såväl äldre som yngre, visat ett -berömvärdt sträfvande att följa med sin tid. Det vore för vidlyftigt att lemna en redogörelse för de många storartade kontorslokaler, som Göteborg nu räknar; men såsom ett exempel på huru man gått till väga må nämnas hr J. W. Wilsong kontor uti huset nr 1 vid Skeppsbron. Lokalen är belägen två halftrappor upp. A ömse sidor af korridoren, till hvilken ett par dubbeldörrar föra, ses en fil af rum med särskilda inskrifter å hvarje dörr förjde olika branscherna af den omfattande affärens verksamhet, såsom träaffärer, hafroaffärer, speditioner 0. 8 v. Hvardera af de olika kontorslokalerna är naturligtvis inredd med komfort; telegrafledningar finnas också, hvilka samtliga stå i förbindelse med chefens kontorsrum, så att han utan vidare. besvär kan korrespondera med kontorspersonalen. Det var naturligt, att denna fläkt af skönhetssinnets tillfredsställande äfven uti siffrornas verld skulle utöfva inflytande på de penningeanstalter, som äro barn af en senare tid, bankerna, der affärerna allt mer koncentrerade sig. Stadens första stiftelsei denna väg, Göteborgs enskilda bank, ansågs, då den öppnades, såsom dågot alldeles oöfverträffligt, och de gamla affärsmännen på platsen undrade både si och så om all den lyx, som här onödigtvis slösats å ett ställe, der blott pengar och vexlar skulle inoch utlemnas. Men det dröjde ej många år, innan en ny penningeanstalt uppstod: Skandinaviska kreditaktiebolsget, och med dess öppnande förbleknade den äldre kamratens glans. Ej nog härmed: hela bankrörelsen fick en annan, mera tidsenlig utveckling, såväl uti ena som andra andra hängeendet. Senaste året ha båda dessa bankanstalters lokaler ytterligare uppfiffats, så att de nu erbjuda en i allo angenäm anblick, men på samma gång så utstyrda, att de ha prägeln af soliditet, såsom ock höfves dylika affärslokaler. Göteborgs Köpmansbark är af färskaste datum. Den har sin, efter tidens fordringar iaredda, lokal vid sidan af Kreditbolagets, Om banken är i öfrigt ej mycket att säga, enär den tillhör antalet af dem, som äro utsatta för. de vanliga pröfningar, nybörjare alltid ba att utstå. Men alla dessa penningeinstitutioner ha dock nu öfverflyglats, att döma af det yttre, utaf den yngsta som. tillkommit, och som skyltar med namnet Aktiebolaget Göteborgs Handelskompani. Såsom det höfves ett barn af sin tid, har den ynpgsta banktelningen, i likbet med sina kolleger uti utlandet, hvilka också ha för sin tillkomst att tacka den moderna Griodungs-metoden, från början lagt an på att imponera. Här är ej meningen att skrifva någon bankhistoria utsn blotti korthet omnämna sakförhållanden, och derför några ord om Handelskompaniets nya, elegenta och magnifika lokaler ij dess lika utmärkta, nyrestaurerade hus vid Södra Hamngatan. Såsom i de flesta större handelsstäder vanligtvis är fallet, träffar man banker och dyika anstalter någorlunda centralt belägna Det var naturligt att Handelskompaniet, hvars omtäcksarmme ledare är känd för att ha en öppen blick för tidens kraf, ej kunde i längden finna sig uti att såsom bankdirektör bo vägg i vägg med Rosendals fabrikers magasinsbyggnader nere uti en trakt, som ännu åtminstone ej är särdeles trafikerad, och derför inköptes den egendom, der nu kompaniets lokal är till finnandes. Undra: botten är helt och hållet upptagen för affären, och uti de stora, med helt belgiskt spegelglas försedda fönsterlufterna får man redan en inblick uti den sktoingsvärda verksamhet, hvaråt denna bank eguat sig. Här fioner man hedrande bevis framlagda på de genialiska finansiella skapelser, som ytterst afse fäderneslandets öfverspinnande med ett nät af jernvägar. Också ses stäöndigt framför dessa fönster samlingar af vetgiriga eller måhända. af andra bevekelsegrunder ditlockade intresserade, gom med uppmärksamhet studera de i bjerta färger tryckta aktier och obligationer, hvarpå framtidsutsigterna äro målade. Men de må tala sjelfvs, dessa värdepapper, som för sin tillkomst ha att tacka Handelskompaniets korta, men löftesrika verksamhet. Här finnas jernvägsaktier och obligationer, alla löpande med räpte, uti följande nya banor: Halmstad— Jönköping, Ulrieehamn—Vartofta, Lidköpiog—Skara—Stenstorp, Mariestad—Moholm, Bergslagsbanan: dessutom i aktiebolaget