Dagens Nyheter – 31 december 1874, sida 2

Utrs-Nyb ar af de olika lagInnan alldlemme i utlandet utstiftande fötingar och utskottsrumbytte riksdaarneslmens lugna frid, mens tvister hemfattat ett eller anhar man hä der .ende till sin stora nat beslut, i ans; betraktelser äfven vigt kan egg fDet märkligaste torunder julfer. hvarmed den nordde vara detiten ansett sig böra afamerikanska wet, sluta det gamla ig, att presidenten Man torde erinti vid kongressens Grant i sitt budskaäsardeles efteröppnande uttalade sigVå a tryckligt mot papperspenningarne, hYyien under de senare åren i en oroväckande grad öfversvämmat Förenta staterna. Det är också Grants förtjenst att förut genom sitt veto hafva förhindrat en tillökning i papperscirkulationen under den tid då både kongressen och senaten betraktade pappersmyntet såsom en särdeles eftersträfvansvärd sak och öfverhuftaget mycket papper såsom en nödvändighet. Sedan dess hafva valen kommit emellan, och då utgången af dessa förmodades stå i samband med nationens förkärlek för klingande mynt, är det mycket naturligt, att presidenten Grant begagnat sig af tillfället för att påminna om att han är af samma åsigt. Det är under dylika förhållandenicke så oförklarligt, att senaten kommit på andra tankar efter de nya valen, men det sätt, hvarpå denna församling lagt sina förändrade åsigter i dagen, är desto mera öfverraskande. Senaten har nemligen beslutat att från och med början af år 1879 återupptager republiken ett myntsystem, hvilket utesluter alla icke fonderade sedlar ur penrningemarknaden. Man. har jemfört detta beslut med försigtigketen hos en köpman, gom vid årets slut upptäcker, att det icke står rätt till med hans affär, och derför vid bokslutet förklarar, att han fyra år från dato ämnar införa en bättre ordning i sina räkenskaper. Då det är t ligen antagligt, att senaten fyra härefter skall hafvå en helt och let ny sammansättning, Akan man följa liknelsen; och jemföra senaten en affärsman, somicke sjelf förbi sig att göra någon ändring i sin 10n valtning, utan. endast ålägger sin efterträdare i firman att tillämpa en bättre affärspraxi Sedan senaten fattat det ifrågavarande beslutet, tog man sig jullof för att mötas ånyo den T7:de januari. Det. skall dt komma. att visa sig, om kongressen är lika. böjd som senaten att åtnöja sig med allmänna betraktelser, hvilka icke innebära något, icke leda till något resultat och som näppeligen lära öfvertyga valmännen om att den herrskande majoriteten de facto af. skaffat papperspenningarne, enär den dagliga erfarenheten skall lära en hvar, som önskar utbyta sina greenbacks mot guld, ätt detta utbyte fortfarande liksom hittills icke kan ske utan agio. Det är dock icke genom dylika teoretiska framtidslagar, som den ännu herrskande republikanska majoriteten skall förmå nationen att ångra det val, som den gjorde sistlidne höst ÅA Det berättas; att furst Bismarck verk. ligen efterkommit de uppmaningar han erhållit från polisen att vara på sin vakt mot lejda mördare. Fursten lärer nemligen under de senaste dagarne icke hafva visat sig ute på gatorna. Hans humör skall vara ganska nedtryckt och han har för sina vänner -beklagat sig öfver, att den tyske rikskanslern, efter att under 12 års tid hafva egnat sig å sitt fäderneslarnds tjenst, skall vara i en sådan ställning att .han icke kan sätta sin fot på Berlins gator uter att håfva utsigt att blifva skjuten. I Jena hafva nyligen tvenne studirter Wulf osh . Genast aflidit till följd afsöntusioner, som de erhållit under evbatalj, som levererades mellan studenttlubben Germania, hvilken de tillhörde, och en annan klubb med namnet Afminia. Den officiösa tyska tidningen Provincial-Correspondenz förklarar fig med visshet veta, att furst Bismyrek icke skulle hafva gillat den mot grejpe Arnim företagna. häktningsåtgärden, x x NN x Deputeraden för departementet Lozöre, grefve de Chambrun, har nyligen utgifvit ett politiskt arbete med titeln Linstitu-. tion dune rågence, hvilket ådragit sig mycken uppmärksamhet inom Frankrike, Författaren, som är den monarkiska8 principen varmt tillgifven, yttrar i slutet af sitt arbete bland annat: Frankrike skall aldrig återinträda på sin tvenne gånger afbrutna, fjortonhundraåriga ärorika bana, om det icke ånyo väcker till lif de institutioner, som skapat dess storhet och dess ära; Frankrike be jomonarkien, en fullständig monarki. — Mer div. fvergångsstadium, en beredelsetid, kan sydll: tig; en tillfällig Jag: stiftningsmakt kan vÄb;e;sosam och ändamålsenlig; den har till sr ppgift att undersöka, rofva och slutligen I a sälla en statsmakt. — ock, om några tvi. so! framkallas till följd af den. invecklade iMä.iaenheten af detta bete, om man sökt upprätthålla en verkli till hvilken man hysd bftersom man ick