Dagens Nyheter – 28 december 1874, sida 3

NT ad Te ga tle AR Re 7 RA vf SA TRE ER NE för afsigt att framlägga ett förslag i samma riktning som Hoverbecks resolution, men ett sådant förslag kan icke leda till något resultat — åtminstone icke till något gynsamt. Det berättas att de Majunke, den häke tade redaktören för ultramontanernas tidning Germania, vid början af riksdagssessionen frågat deputeraden Lasker, hvilken är känd såsom skarpsinnig jurist, huruvida han ansåge att domen öfver honom, Majunke, kunde! komma att gå i verkställighet under riksdagens sammanvaro. Lasker skulle dervid svarat att enligt hans åsigt någon häktningsåtgärd icke kunde utan riksdagens medgifvande företagas. Det var med anledning häraf Lasker ansåg sig skyldig att uppträda mot regeringens förrarande i denna angelägenhet. Enligt hvad Kreuz-Zeitung påstår, lärer grefve Arnim komma att vädja till högre rätt endast i det fall att allmänna åklagaren inlägger vad. Omvändt säges det att Arnims vädjande skulle hafva till följd en liknande åtgärd från åklagarens sida. Hos biskopen af Ermeland har ånyo företagits utmätning för betäckande afhonom ådömda böter. Vid en parlamentarisk diner som furst Bismarck gaf i förra veckan berättade värden sjelf att han från hemliga polisen i Berlin emottagit underrättelse att man kommit på spåren en ny sammansvärjning mot hans lif, hvadan fursten blifvit warnad från att befara gatorna i öppen vagn. Den pedagogiska föreningen i Görlitz har utfärdat ett upprop till alla Tysklands skolmän att samverka för att åstadkomma enhet i språkets rättstafning. Såsom grundval för denna språkreform vilja inbjudarne lägga Jakob Grimms bekanta språkvetenskapliga grundsatser. x Enligt hvad Brysseltidningen Etoile Belge .vet att berätta kommer prinsessan Louise, dotter till konungen af Belgien, att träda i äktenskap med. prins Filip, hertig af Sachsen. Brölloppet lärer komma att firas den 14:de nästkommande februari. Det i Bryssel utkommande ryska organet Le Nord uttalar sig med mycken bitterhet om den fiendtliga hållning de engelska tidningarne fortfarande intaga i fråga om Brysselkongressen och i allmänhet alla kejsar Alexanders sträfvanden i och för åstadkommandet af internationella bestämmelser rörande krigföringssättet. Då Englands läge och naturliga förhållanden göra dess intressen skiljaktiga från, för att icke säga motsatta till de kontinentala staternas, så är, menar Le Nord, den, engelska pressens hållning endast ett ytterligare skäl för dessa senare stater att genomföra det i Bryssel påbörjade verket. Man kan under närvarande omständigheter endast beklaga att en större nation på detta sätt ställer. sig i direkt opposition mot hela den öfriga civiliserade verlden. Midt i det 19:de århundradet säger England till kabinetterna: Till lands kunnen ni vara så humana som ni viljen, det angår mig icke, men på sjön frånbeder jag mig dylikt, ty der är jag den starkaste.s Le Nord bemöter derefter det påståendet som varit synligt i de engelska tidningarne: att kongressens bestämmelser serskildt skulle komma Ryssland till. godo. Om. än Ryssland icke ären ö, så är dock dess. läge i Idefensivt afseende så utomordentligt gynnsamt utt detta land framför hvarje annan stat skall kunna uthärda ett krig till det yttersta utan alla reglor eller inskränkningar. Det af kejsar Alexander tagna initiativet är derföre blott. en hyllning, som han egnat. civilisationens och humanitetens idger, och han har icke dermed förenat: någon biatsigt. Hvarken: hans egenkärlek eller hans ära beröres af denna sak och om enighet åstadkommes så skall Ryssland draga fördel deraf i sdmma omfång som andra stater, men i motsatt, fall behöfver. det mindre än någon annan stat frukta för ett krig. I hvarje fall har Ryssland visat att det förstår att föra ett sådant. x x x I. tisdags förekom ånyo lagförslaget om den. högre undervisningens frihet till behandling inom franska nationalförsanvingen. Första artikeln, innehållande sjelfva grunderna för förslaget blef utan votering antagen. .Rörandevandra artikelmyenligt hvilken hvarje fransman som fyflt 21 år och hvilken association som helst under vissai en följande artikel anzifna vilkor eger rättighet att meddela undervisning, uppstod en längre, ganska liflig debatt. Hr Fournier föreslog ett tillägg af det innehåll att de fria skolorna skulle stå under uppsigt af en. utaf minst tre personer bestående styrelse samt att lärarnes kompetens skulle vara vitsordad genom doktorsdiplom. Sedan Laboulaye