Dagens Nyheter – 22 december 1874, sida 6

Utrikes-Nyheter. Enligt det förslag till upprättande af en tysk riksbank, som förbundsrådet nu underställt riksdagens bankoutskott till pröfning, skall riksbanken blifva en aktiebank med ett grundkapital af 40 millioner thaler. Banken skall konstittreras till en början endast för 15 år. Efter utgången af denna period kan koncessionen förlängas för 10 år i sender. Banken står under förbundsrådets och rikskanslerens kontroll. Aktieegarne garanteras en ränta af 4, procent å sing aktier. Sedan denna ränta blifvit utbetalad, fördelas återstoden af nettobehållningen mellan riket och bankens delegare. Sedeleirkulationen är reglerad genom den bestämmelsen, att icke mer än för 380 millioner riksmark sedlar få utsläppas i rörelsen utan motsvarande metallisk valuta. Dessa 380 millioner äro fördelade på följande sätt: riksbanken 250 mill., bajerska banken 32 mill., preussiska privatbanken 13 mill., sachsiska banken 24 mill, nordtyska banken 40 mill. samt de öfriga staternas banker 21 mill. — Riksbanken eger rättighet att upprätta filialer i alla riksländer. Som bekant yttrade furst Bismarck häromdagen i tyska riksdagen, då den kyrkopolitiska frågan var år bane, att Kullman sjelf för honom erkänt att han tillhör centrumpartiets läger. Ett telegram till Neues Wiener Tagblatt berättar, att en högt stående person skulle hafva försäkrat kejsaren, att Kullman aldrig gjort ett sådant erkännande. Med avledning häraf har den officiella tyska tidningen Reichsanzeiger nu framlagt ostridiga bevis för att det ifrågarande samtalet verkligen egt rum mellan furst Bismarck och Kullman. I en af de handlingar, som kommo i dagen under den Arnimska processen, herättades det att tvenne i Paris bosatte korrespondenter till tyska tidningar, hrr Hefner och Deutsch, stodo i förbindelse med Gambettas tidning, Republigue Francaise. Den förre skulle hafva spelat en inflytelserik rol på Gambettas byrå och den senare lärer hafva egt en större andel i tidningen. Dessa upplysningar, hvilkas sanningsenlighet Gambetta ifrigt bestrider, i det han förklarar att hr Hefner endast tvenne gånger besökt tidningens byrå samt att hr Deutsch icke eger ett enda öre i tidningen, hafva gifvit en mängd anti-republikanska tidningar i Frankrike anledning: att fara ut såväl mot Republique Frangaise som i allmänhet mot hela den republikanska pressen. Man använder det gamla försåtliga vapnet att göra de franska repuplikanerna misstänkta genom att påstå att de gå furst Bismarcks ärer den. Hr Måzicres gjorde i torsdags sitt inträde i Iranska akademien. I hr M:s inträdestal, hvilket handlade om hans företrädare, Saint-Marc Girardin, förekommo några yttranden, uti hvilka taJaren på ett glänsande sätt skänkte sitt erkännande åt Thiers. Denna delaftalet mottogs med entusiastiska handklappningar af åhörarne. Hr Camille Rousset, akademiens nuvarande direktör, svarade på talet. Af akademiens ledamöter voro närvarande, bland andra: Jules Favre, Legouv6, Dumas, Janet, Littrå, Augier, Sandean och Mignet. Franska nationalförsumlingen hav åter förlorat en medlem, hr Lebas, deputerad för departementet Nicvre. Det berättas från Paris att regeringen skulle hafva för ufsigt att föreslå nationalförsamlingen att fastställa militärbudgeten för en tid af sju år.