Dagens Nyheter – 21 december 1874, sida 6

Utrikes-Nyheter. Arnims dom och Bismarcks af kejsaren afslagna afskedsansökan. — .se der tvenne nyheter från Berlin, hvilka i vigt och intresse öfverträffa alla öfriga underrättelser från utlandet. Hvad utgången af processen mot grefve Arnim beträffar, så kan det, efter de upplysningar, som under rättegången kommit i dagen, ieke förundra att den anklagade blifvitsfälld. Deremot förefaller det temligen -öfverraskande, att domen lyder å endast 3 månaders fängelse, oaktadt den allmänna åklagaren, på grund af tvenne paragrafer 1 riksstrafflagen, yrkade ett straff-af-2!; års-fängelses Telegrafen har redan antydt orsaken till den tyske rikskanslerens i ett häftigt ögonblick, såsom det synes, fattade beslut, att lemna sin befattning på grund af den hållning majoriteten inom deputeradekammaren intagit i en för öfrigt temligen underordnad riksdagsfråga. Det fullständiga sammanhanget med denna sak är följande: Dr Majunke, utgifvare af-.den i Berlin utkommande-ultramontang tidningen Germania, häktades för några dagar sedan, sedan han i alla instanser blifvit dömd till 3 månaders fänelsestraff, på grund af hpprepade tryckrihetsbrott. Då emellertid dr Majunke är medlem af tyska riksdagen, väckte det mycket uppseende, att straffet satteg i verkställighet under pågående riksdagssession, och Lasker, eu bland det nationalliberala, -regeringsvänliga -partiets ledare, väckte dagen efter Majunkes häktande en motion att en bestämmelse skulle intagas i riksdagsordningen derom, att riksdagsman icke må häktas under pågående riksdagstermin. Då denna motion i onsdags förekom till behandling i kammaren uppstod en långvarig och häftig diskussion, under hvilken flera amendementer framställdes. Slutligen antogs ett af Hoverbeckafgifvet förslag af följande innehåll: det är nödvändigt för upprätthållande af riksdagens värdighet, att genom förändring i grundlagen aflägsna möjligheten af deputerades fängslande Vid omröstningen splittrade sig de nationalliberala i två partier och det var denna brist på sammanhållning hos kammarens regeringsvänliga majoritet, som grep furst Bismarck så, att han inlemnade sin afskedsansökan till kejsaren, hvilken dock