Dagens Nyheter – 17 december 1874, sida 1

— Omöjligt! — Sire, sade don Runiz, i det han!knäböjde på marken, jag bad er i går om nåd för. min s0 ,. fom, var anklagad för mord och stöld! Sire, jag ber er i dag, att ni måtte låta all legens stränghet drabba det barn, som slagit sin far! — Ah! don Ruiz! don Ruiz! utropade don Carlos, för ett ögonblick förlorande detta kalla lugn, som eljest alltid utmärkte hans väsen, vet ni, att det är er sons död ni begär? — Jag vet icke, sire, huru man i Spanien straffar et sådant brott; ty likasom det, råvidt jag känner, aldrig föröfvats, skall det sannolikt icke heller någonsin framdeles varda bögånget. Men hör hvad jag säger, o! min konung: Brytande mot et: af de heligaste bud icke allenast i den menskliga, uten ock i den gudomliga lagen, har min son vågat tilldela mig ett vå.dsamt slag i ansigtet; och som jag icke sjelf kan straffa honom efter förtjenst, kommer jag fill er och angifver brottet; och om ni vägrar mig rättvisa, nåväl, sire — hör denna hotelse, som en skymtfad fader ställer till sin konung — om ni vägrar mig rättvisa, skall jag inför Gud fordra räkenskap af konung don Carlos! Och i de: han reste sig upp, tillade han: — Sire, ni har hört mig; det är er, och icke lävgre mig, saken rörer.