Dagens Nyheter – 16 december 1874, sida 6

lopp af 356 millioner frank. Detta ut-: gör hela återstoden af de 20-frank-sedlar som banken beslutat att inlösa med guld. k kö I fredags hölls i London uti den stora konsertlokalen vid Hannover Square ett möte för diskussion af frågan om qvinnans rösträtt. Såsom) ordförande fungerade sir Robert Anstruther, medlem af Parlamentet. En mängd framstående herrar och damer voro närvarande. Independance Belge lemnar följande kortfattade redogörelse för hvad som under mötet förekom: Presidenten anmärkte till en början att reformrörelsen för qvinnornas rösträtt utmärkte sig genom den snabbbet med hvilken den utbredt sig, genom ifvern hos dem som förde den nya idens talan, genom de förträffliga uttalanden med hvilka qvinnorna sjelfva sökt att försvara sina rättigheter, och slutligen genom den fullkomliga frihet från partisinne, som utmärkt reformens anhängare. I principen hade hr Jacob Brigth under förra parlamentssessionen ställt sig på den qvinliga rösträttens sida och sedermera hade hr Forsyth, en konservativ medlem af parlamentet, anslutit sig till samma åsigt. Bland de uppträdande talarinnorna framböll fröken Rhoda Garrett att det icke förefunnes något skäl att vägra qvinnan rösträtt, då hon eger alla de egenskaper som erfordras för att begagna sig af densamma. Tal. sökte ådagalägga att en underordnad politisk ställning alstrar underlägsenbet i socialt afseende och att så länge som mannen och qvinnan icke befinna sig på en sidoordnad politisk ståndpunkt skulle det qvinliga arbetet aldrig komma att betalas lika högt som mannens. Och likväl finnes ett stort antal qvinnor — endast i England mer än tre millioner — hvilka måste försörja sig sjelfva. Den ställning inom samhället man nu anvisar qvinnan vore förhbatlig och förnedrande Om man gifver henne de rättigheter som tillkomma henne, skall hon blifva befriad från många band som nu fjettra henne och genom att förbättra hennes ställning skall man äfven förbättra mannens. I betraktande häraf föreslog tal. attrösträtt skulle beviljas åt alla de qvinnor som uppfylla de vilkor som äro uppställda för mannens rösträtt. — Hr Cox och fröken Swanewick understödde varmt detta förslag. — Fröken Ashwort tillade att i underhuset funnos 235 medlem: mar, bland dessa äfven premierministern Disraeli, hvilka uttalat sig till förmån för qvinnans rösträtt och endast 230 medlemmar voro principiella motståndare till densamma. — Fröken Biggs föreslår att mötet skulle föreslå hrr Disraeli och Gladstone en promemoria i ämnet samt till underhuset ingifva en petition i det syfte som de föregående talarne förordat. — Fröken Becker understödde detta förelag och fäste uppmärksamhet derpå att samhället genom att återupprätta qvinnan och insätta henne i hennes rättigheter skulle förekomma mannens brutalitet bättre än genom spöslitning, med hvilket straff man nu hotar män som våldföra sig på sina hustrur. Dessutom finnas flera frågor, specielt de kyrkliga, uti hvilka mannen icke bör ega rätt att fatta beslut utan att fråga hustrun till råds; ty äfven hon tillhör kyrkan. — Fröken Biggs förslag blef med stor majoritet antaget. Lä x x : Marskalk Serrano lemnade den 9:de dennes Madrid för att begifva sig till norra Spanien och öfvertaga befälet öfver nord-armån. Den 11 d:saflade marskalken besök hos Esparteroi Logrono. Det mottagande som Serrano fick röna från truppernas sida var i högsta grad entusiastiskt, försäkrade en korrespondent. x x Under det sammanträde, som belgiska representantkammaren hade den Il:te dennes, föredrogs ett af hrr Couvreur och Thonissen,, den förre tillhörande venstern och den senare högern, afgifvit förslag, åsyftande att kammaren skulle till regeringen uttala den önskan att alla misshälligheter, som kunna uppstå mellan Belgien och andra nationer, måtte biläggas genom tvistefrågans hänskjutande till en skiljedomstol. Förslaget kommer att diskuteras i sammanhang med debatten angående utrikesbudgeten. Kammaren uppmanade emellertid rege-. ringen att begagna sig af alla tillfällen som kunna komma att erbjuda sig, för att åstadkomma lagliga bestämmelser angående inrättandet af och verksamhetssättet för internationella skiljedomstolar. Ett nytt uppror af den hvita befolkningen väntas i Neworleans, enligt hvad ett telegram från Newyork af den 11:te dennes förmäler. TRACKERS NT ST ET NO AON OS RT POR I SVT