Dagens Nyheter – 16 december 1874, sida 1

Han sprang förbi don Ruiz, som ännu låg qvar på marken der han fallit, och härvid kastade han på gubben en blick i hvilkön lästes mera hat än ånger, samt försvann i en af Fd6 gränder, bom leda från VivaRambla-torget. ij XXXVWI. Förbannelsen Åskådarne af detta uppträde — i hvilket hvarje åskådare till sist kommit att spela en roll — qvarstodo tillintetgjorda. Don Ramiro var den som först rörde sig. Efter att ha svöpt sin kåppa omden blödande högra ärmen, träddö In fram till don Ruiz och sade, i det han räckte honom sin venstra hand: ; i : — Senbor, vill Hi göra mig den ärän att låta denna band vara er bebjelplig att gt ga upp? Dona Ruiz mottog den erbjudna handen samt reste sig med svårighet upp. — Ah, otäcksammöe son! ona:urlige son! ropade Kan derefter, pekande åt det håll; dif don Fernand syrt kosån; må Guds hämd följa dig öfverallt hvart du flyr! Mot dessa främmande vörjor, som dragits för att för