Dagens Nyheter – 11 december 1874, sida 3

Hvarjehanda nyheter. Bitt nytt berusnirgsmedel. Utländ: ska tidningar berätta att användandet af morfininsprutvingar, som från början blott ordinerades mot nervösa plågor öu isynnerhet bland damerna vunnit en stor utbredning. Hvem kunde hafva anat att den lilla spruta, som blott var bestämd att lindra plågor, skulle användas till en last, som har en sstor likhet med det hos kineserne så strängt tadlade opiumsätandet, och dock är är -dette--händelsen.Det rus, som uppstår efter morfiniosprutningen, utötvar på många isynnerhet qvinliga naturer en sådan retelse, att detta konstlade bedöfningsmedel snart blifver en vana, och slutligen tager man sig ett. dagligt rus.. De sjukdomssymp!omer, :.om sådana individer slutligen visa, äro alldeles desamma som hos n äkta opiumrökare. Darrning, nervsvaghet, dåligt humör, ful hy oc 8 v. Tillfriskvandet från denna sjukdom är ganska svårt, och det fordras dertill stor moralisk kraft hos patienten, som tyvärr dock är allt för -sällsynt. Det enda som bjelper är fullkomlig återhållsamhet. General Dot, en ryktbar amerikansk dverg, har; nyligen dött i Paris. Hans begrafoing — skrifves det till Wiener Abendpost — sjorde ett alideles egendomligt intryck. En barnlikkista var mer än tillräcklig för den stackars generalens lik. Hjeltar och hjeltinnor från marknadernas förevisningsbodar följde honom till grafven. Hans intimaste vän, en väldig jätte, bar gråtande likkistan under sin högra arm. Honom följde generalens förevisare, en amerikanore vid vamn Gibbs, härpå en under namnet sockertoppsmenniskan (homme pain de sncre) känd varelse, hvilkens långa spetsiga hufvudskål väckt munterhet på alla marknader, derpå skelettmenniskan ocb;en qvinna med tre armar, slutligen några dresserude bundar, hvilka voro generalens goda vänner och tillsammans med honom förevisades af Gibbs. Hela denna hop gick, dansande, hoppande och hvimlande om hvarandra. till de förbigåendes stora förundran. Vid tillbakagår gen från kyrkogården måste polisen till undvikande af skävdal förbjuda sällskapet att gå tillsammans, hvilken tillsägelse det ock genast lydde. Pr teksav!a IV rARANeS svit DRG AST AR Lov öre ÖRA a VR DR KN NV