Dagens Nyheter – 10 december 1874, sida 6

Väderlekssgpåmän bland växterna. Om man besinnar huru nära icke allenast hvarje enskild menn skas utan äfven hela länders och folkslags väl och ve gammanhänga med väderleken, så kan man ej undra på att redan tidigt en stor skara af väderleksprofeter uppstått, hvilkas spådomar dock alltid visade sig vara af samma halt, nemligen underhaltiga. Äfven de lärda hafva mycket sysselsatt sig med väderlekskunskapen (meteorologien), men icke kommit särdeles långt, emedan de här stöta på den svårigheten att nödgar inskränka sig till iakttagelser och tvingas att alldeles afstå från att göra experimenrter som kunna bekräfta de förra. Det är derför nödvändigt att dessa iakttagelsar blifva så talrika och så noggranna som möjligt. -Och derför hafva äfven på Humboldts föranstaltande upprättats de talrika meteorologiska stationerna, för att kunna öfverallt anställa samtidiga väderleksiakttagelser. Som exempel på dessa stationers mängd må anföras att Förenta staterna ensamt hafva upprättat 600 sådana. Från dessa stationer, förlagda öfver hela den civiliserade verlden, telegraferas nu väderlekens beskaffenhet hvar 24:de timme, jemte meddelande om dess ganoolika beskaffenhet följande 24 timmar. Visserligen har ungefär hälften af äfven dessa meddelanden visat sig vara otillförlitliga, men företaget är ännu i sin barndom och mäktigt af en storartad utveckling. Bland de mer eller mindre tillförlitliga väderleksspåmännen hear man äfven velat inräkna vissa djur; men i synnerhet hafva en mängd växter från äldre tider fått rykte om sig att vara mer eller mindre tillförlitliga väderleksprofeter. Sannolikt är väl ock att växten bör kunna vara en säkrare väderleksspåman än djuret, bunden som den är vid sin plats, der alla de vilkor, som äro nödvändiga för dess bestånd måste förena sig. Men ännu äro våra iakttagelser af växterna ej nog fina och genomförda i denna riktning för att vi skulle kunna inbilla oss att medelst dem kunna mäta atmosferens beständiga föränderlighet och deraf draga slutsatser för kommande väderleksförändringar. Visserligen uttalar sig en berömd resande, Moritz Wagner, i mycket bestämda ordalag om blommornas spådomsförmåga inom tropikerna. Han säger nemligen: Den erfarne och uppmärksamme botanisten igenkänner, som bekant, på ställningen af blad och blommor bos vissa växter, såväl hvilken timme det är på dagen som äfven den kommande väderleken. I småskogen, likasom äfven bland trädens rika parasitflora, finnas många växter, som för indianerna förkunna förestående förändringar inom väderleken med nästan samma säkerhet som en barometer, blommor, hvilka sluta sina kalkar och hopveckla eller till bakaslå sina blad när ett oväder drager upp på himlen. Många blommor dofta der, liksom våra björkar, starkare när wan har att vänta regn. Det finnes äfven andra arter, som i likhet med den regnoskygga rivgblomman utbreda sin blomsterkrona när vackert väder är att förvänta, eller hvilka, i likhet med Sonchusarterna, genom öppnandet eller tillslutandet af sina blommor förkunna väderleken t. o. m. en hel dag förut. Detta låter visserligen vackert, men vi europeer, gom sakna indianens fina iakttagelseförmåga, torde ännu böra endast med tvifvel betrakta dylika profetior, utan att dock förneka att den tid möjligen kan komma, då vi lärt oss läsa äfven detta blad af naturens stora bok. Men vi öfvergå till några växter, som skola kunna spå väder och vind. Hit hör i främsta rummet den gamla folksägnen, att när nötbuskar och ekträd hänga fulla af frukter skall en hård vinter följa. Man har äfven velat säga detsamma om hagtornet. Och dock är det en allmänt bekant sak, och tusende iskttagelser bekräfta den, att frukten bjuder oss skåda tillbaka, ej framå!; ty frukten utvecklar sig ur blomman. Har denna till sin utveckling och befruktning funnit en gynnsam väderlek, så måsta äfven frukten komma till stånd, om ej under dess utväxt andra missgynnande ormständigheter mellankommit. Likaledes har man velat anse det som förebud till en mycket bärd vinter, orm löf och blad länge qvarsitta på iräden och ej affalla före Manriini dag, men att det derewot ut lofvar vacker höst och lindrig vinter, om trädea snart blifva bladlösa. Afven dessa