Dagens Nyheter – 10 december 1874, sida 2

mv — Ni bedrager er, donna Flor, yttrade den unge mannen, nedslagen för det don Ivigos dotter, hvilken sjelf eljest var så englaren, kastet denna skugga öfver dens häogifvenhet, som hon i visst afseende kunde betrakla såsom sin rival; — ni bedrager er: Ginesta är icke allenast icke någon tiggerska, utsn man skulle till och med kunna säga, att hon är, om ock ej så rik som ni, dock en ibland Spaniens förmögasste srftagerskor. Ginesta saknar icke heller en förnämlig börd, ty hon är dotter, och dertil en erkänd dotter, till konung Philip den sköne. Slutligen må j:g nämna, att för detta luftens och solens barn, för denna skogens fö, för denna landåvägarnes engel till och med ett palats skulle synas som eitiängelse. Döm då om hvad ett kloster måste vara för henne!.,. Ack! donna Flor! donna Flor! ni blir sjelf icke mindra skön eller mindre älekad, om ni låter hennes kärlek och hängilvenhet behålla den resa himmelska färgton, som rätteligen tillhör dem. Donna For uppgaf en suck. — Således, sade hon, vägrar ni attlåta heane göra denna uppoffeng för er skull? — Menniskan är mycke: feg, när hon önskar någonting riktigt varmt och Nfligt, svarade don Fernand, och jsg fruktar nästao för att jag skall komma att begå en feghet för att få stanua der ni är, donna Flor.