Dagens Nyheter – 9 december 1874, sida 2

I afseende på det ställe, der Karolina skulle flera gånger sammanträffst med Weideman och omständigheterna dervid, äro vi af grannlagenhetsskäl hindrade att yttra oss. Vi annotera blott att Karolina Nyblom äfven under denna del af ransakningen behöll sitt fräcka och obiyga utseende. Hennes uppgifter buro tydligt vittnesbörd om att allt hvad hon i denna punkt uppgaf var helt och hållet uppdiktadt. I af.eende på W:s ålder visade sig Karolina Nyblom alldeles okunnig: Sade att han for henne sagt sig vara 77 år och förnekade att hafva sagt sig tro honom vara trettio år. Tvenne nya vittnen förekallades nu. Det ena, stadsingeniör Larsson, för att afgifva utlåtande angående kajens beskaftenhet och höjd år 1866 vid det ställe, 30 3 40 fot nedanför dambordet, der Karolina Nyblom sagt sig hafva nedstörtat W. Trodde sig med säkerhet veta att redan år 1865 ett staket der fanns, men inga stenar å marken, mot hvilka W. i fa!lt kunnat stöta sig. Karolina Nyblom förklarade deremot att intet staket der då fanns, men väl stenar oci att W. fsllit mellan dem och kajen, hvadan det för henne varit lätt att rulla honom i ån. På sanningen häraf ville hon aflägga sin 8alighetsed. Karolina påstod vidare att vattnet vid den tiden var högt och att det sålunda ej vore underligt om W. ej fått några skador vid det tio fot höga fallet, ehuru skarpa stenar befinnas nere i ån. Larsson deremot sade att vattnet då stått lågt och tillade a:t kroppen ej gerna kunnat gå öfver dambordet, under det en sådan liten sak som klockan stannat qvar. Ansåg detta omöjligt. Löjtnant Thorselius, föreståndare för fattiginrättningen i Upsa:a, lemnada derefter en anteckning öfver den tid, då Karolina Nyblom varit på försörjningshuset intagen. Häraf framgick att hon der varit inskrifven vid tiden for mordet, ehuru hr T. medgaf att det var en möjlighet att hon för en hel eller half dag då kunnat vara frånvarande, ty sådana små rymningar hållas ej så noga reda på. Hon kunde möjligen varit ute under marknaden. Ordföranden ville ej antega detta. Han vande sig hårefter till Karolina Nyblom och frågade om hon ej kunde anföra några stöd för sina uppgifter. — Jag ber blott att bli dömd. — Har du ej haft någon biafsigt med denna sjelfanklagelse? — Nej. Åklagaren gjorde härefter några ytterligare frågor, på hvika Nyblom endast genmälde: — På det har jag redan svarat. På åklagarens yrkande uppsköts målet på 14 dagar för hörande af en son till aflidne kyrkoherden W., bosatt i Harbo. Karolina Nyblom yttrade trotsigt: — Jag vill ha slut. Då jag bekänt, behöfs ej vidare. Sedan rätten bifallit åklagarens yrkande, marscherade Karolina Nyblom med stora steg ut ur salen, Bägaude: — Nog vet jag hvad jag gör i cellen. Vår referent, som förmodade att minst ett gjelfmord skulle följa på de stolta orden, dröjde några ögonblick och fick mycket riktigt veta hvad Karolina Nyblom gjorde i cellen. Hon slog sönder hela middagsservisen. Referenten fick, liksom troligen hela rätten, af förhöret den föreställningen att Karolina Nyblom uppdiktat hela sin historia för att komma ifrån det fängelse, der hon vistades, få fara ut på resor och sedan hamna i ombytta förhållanden. — Men på annan väg har referenten erfarit att det ges anledningar ett antaga, det kyrkoherden Weideman dock verkligen blifvis mördad, fastän ingalunda af Karoliva Nyblom. Det är emellertid nu för tidigt att lemna närmare upplysningar härom; de torde nog i sinom tid komma fram. RÅDHUSRÄTTEN. Stockholms Sjöförsäkringsbolar mot förre konsutn J. H. Bolin. Förre konsul Bollin skulle enligt beslut i går hafva inställt sig för rådhusrättens fjerde afdelning. Då han vid pårop befanns ej vara närvarande, blef målet tillsvidare afskrifvet. oslo ————-Å— io ——X Stortingspresidenten Sverdrups namn skall, enligt hvad kammarrn