denna undervisning? De som icke närmare kände förhållandena på platsen antogo förmodligen, att den religionslärare, som hos sina lärjungar inplantade dylika läror, som dem, hvilka förekommo i den riksbekanta luntan, var inom sitt stift ansedd: såsom en af dessa okunniga och råa prester, hvilka, tack vare beskaffenheten af prestbildningen vid våra universitet, påträffas till större eller mindre antal inom hvarje stift; man föreställde sig att hr Hallen — det var den ifrågavarande seminarielärarens namn — icke gerna kunde ega något inflytande eller anseende inom det stift han tillhör. Misstag! Hr Hallen erhöll, strax efter Handelstidningens afslöjanden, af sin biskop en smickrande mention honorable för sin utomordentliga kateketiska förmåga. Han är förste stadskomminister i Göteborg och har varit adjungerad ledamot i Göteborgs konsistorium; han är — till den grad har schartauanismen innästlat sig bland befolkningen — högt uppburen såsom predikant, till yttermera bevis hvarpå må anföras att han af sina embetsbröder vid ett tillfälle blifvit utsedd till prestmötespredikant o. s. v. evisa icke dylika fakta bland många andra att luntans författare har trosbröder och gynnare både uppifrån och nedifrån? Och likväl må man ej tro att han icke på predikstolen drifver samma uppbyggliga läror som i lärare-katedern. en mest utpreglade representanten för schartauanismens åsigter i fråga om -fyrkoförfattningen är onekligen den beante prosten Holmqvist i Qville. Hr H. tillämpar ännu i hela sin stränghet vår 200-åriga, intoleranta kyrkolag; han exkommunicerar sina församlingsboar med lika mycken hänsynslöshet som trots någon ultramontan biskop i Tyskland. Tror man att denne värdige Kristi efterföljare icke inom stiftet har något stöd för sin högkyrkliga maktfullkomlighet, hvilken står i trogen öfverensstämmelse med schartauanernas uppfattning af presterskapets karakter, så bedrager man sig storligen. Hr H. har visserligen varit suspenderad — om vi ej bedraga oss ett par gånger; han har af k. m:t blifvit ådömd skrapa inför konsistorium o. s. v.; men för dessa obehag har han erhållit ett tillfredsställande soulagement, då hans biskop offentligen komplimenterat honom för hans verksamhet i kyskans tjenst och tackat honom för faderliga lärdomar och råd. Klarast framträder schartauanismens förderfliga inflytande inom Göteborgs stift, om man tillser i hvad mån den gör sig gällande vid presterliga befordringsfrågor inom stiftet. och — huruledes den sträcker sina-verkningar ända till prestbildningen vid universiteten. Den unga prestkandidaten vet att han har att påräkna de varmaste sympatier hos sin stiftschef, om han ansluter sig till schartauanismen. Bland :de mångfaldiga bevis som kunna anföras för detta påstående må vi endast omnämna; att biskop Björck under de 18 år han innehaft sin: befattning ännu aldrig till vice pastorer i sina prebendepastorat utnämt någon icke-schartauan. Den nuvarande lektorn i teologi vid Göteborgs elementarläroverk är schartauan,:och hans företrädare var det i ännu högre grad än han; de lärjungar som redan i skolan bestämma sig för den presterliga banan hafva således ganska tidigt tillfälle att göra bekantskap med de läror som i framtiden kunna befordra deras avancement; ega de vid mognare ålder icke tillräcklig karaktersstyrka att motarbeta de intryck som de medföra från skolan till universitetet, och sätta de icke kärleken till sitt kall högre än begäret efter yttre fördelar, så hängifva de sig i de aldra flesta fall åt schartauanismen. Pet är denna omständighet som gör att nämda fraktion aldrig saknar rekryter bland stiftets yngre presterskap; frestelsen blir de fleste alltför stark. Af de antydanden vi här lemnat torde framgå att schartauanismen ingalunda är att förvexla med den religiösa åskådning som representeras af Evangeliska fosterlandsstiftelsen. De hafva det gemensamt att de båda säga sig stå på en strängt kyrklig grund, men dermed är det ock slut med deras beröringspunkter. Schartauanerna underlåta aldrig att framhålla nyevangelisterna — så kallas i (Götehoros stift Fvanceliska fasterlande