Dagens Nyheter – 26 november 1874, sida 1

har kostat landet. Den senare tidningen beräknar, att den kostat minst 2,800 kronor. Dagens Nyheder får deremot en slutsumma af 2,018 kronor. Starka snöstormar lära rasa omkring och på Adriatiska hafvet, så att både ångbåtsfärder och jernbantåg hafva måst inställas, Från Spanien berättag äfven,att det snöar och stormar i landets norra del äfvensom på kantabriska kusten. Sundhetstillståndet i Petersburg. En rysk tidskrift för gundhbetsvård innehåller, blend anrat, statistiska uppgifter om sundhetsförbållandena i Petersburg från 1771 till 1870. Från 1771 till 1791 var antalet födda något större än antalet döds, men på senare tider har förhållandet varit omvändt, och från 1864 har antalet dödsfall tilltagit, så att de dödas antal årligen med 6,000 öfverstigit de föddas. Samtidigt har dock folkmängden stigit från 545,000 till 660,000, hvilket förklaras genom de betydliga ioflyttningarne från landet. HBaplosioner i utlandet. Eno stor explosion egde den 20 nov. rum i en kolgrufva vid Rawmarsh nära Rotterdam i Eogland. Tjugosex menniskolif gingo vid tillfället förlorade. Man hade ansett grufvan så säker, att bara ljus begagnades i nästan hvarje del ef densamma. Med tillförlitlighet känner man ännu ej orsaken till explosionen, men antar att en del ef grufvans tak fallit rer, hvarigenom en större qvantitet gas blifvit befriad och kommit i beröring med något af de bara ljusen. Af de omkomna arbetarne voro 13 gifta och efterlemna 47 bara. Nya explosioner väntas i grufvan. — Äfven i Paris har en explosion inträf. fat. Den 19 nov. sprang nemligen tidigt på morgonen den: stora kemiska fabriken i S:t Denis i luften. Lyckligtvis hade dsgsarbetet i fabriken änvu ej börjat, så att explosionen jemförelsevis ej kräfde så många offer. Tre personer dödades och 15 sårades. Deremot är .den skada explosionen anställde på allmänna och enskilda byggnader ganska hetydlig. Amors genistreck. En dansk godsegare, hr Rasmus Sahl, har tre döttrar och en son, hvilka alla blifvit förlofvade på samma dag, varit hos presten och tagit ut lysnisg på samma dag och skola fira sitt bröllops på samma. dag. Hafvets fiskrikedom. Näst efter Atlantens amerikanska kuster är Nordsjön af alla jordens haf det, som eger den största fiskrikedomen. MNästen öfverallt i Nordsjön kan man använda fiskgarn, blott mellan Skotland och Norge når hafvet ett djup af 800 fot, och så djupt går endast en och aunan fisk. Deremot innehåller det talrika bankar och grund, som ofta närma sig vattenytan och nästan beständigt hvimla af fisk. Östersjön har ett djup af 180 till 240 fot och bildar blott mellan Gotland och Windau en kittel af 840 fots djup. Engelsmännen veta bättre än någon annan nation att uppskatta Nordsjöns fiskrikedom, och derför ser man en stor flotta af engelska fiskarfartyg ligga längs Tysklands kuster upp efter slesvigska kusten, och engelska ångare äro sysselsatta med att föra det rika bytet så friskt som möjligt till Londons marknaad. Huru rikt detta byte är kan man se af en engelsk berättelse, hvari det heter: Nordsjön är mäktig att gifva större afkastning än vår åkerjord; våra r:kaste marker äro mindre rika på näringsämnen än dess fiskgrund. Fem fiskarebåtar upptogo på en enda natt ett värde af 50 oxar och 300 får i form aflättsmält och välsmakande fisk, och hvad som är det vigtigaste, dessa oxar och får hafva utan någon omkostnad frambringats i hafvet. Engelsmännen intaga också den främsta platsen bland firkarena. Enligt en till parlamentet afgifven berättelse sysselsatte hafsfisket i England och Wales år 1859 12,800 båtar och 43,063 menniskor, hvarförutan fisket gaf ytterligare 58,289 personer sysselsättning och bröd. Fångsten på de skotska kusterna sysselsatte år 1857 12,377 båtar och 43,014 menniskor och, om man inräknar fiskens saltning och torkning, 93,546 personer. Värdet af båtarne och fiskredskapon uppgick i England till 13,126,320 kronor och i Skotland till 6,480,000 kromor. I norra Skotlands ofruktbara trakter har gillfångsten blifvit en källa till välstånd. Sillen är här detsamma som bomullen är för Manchester och nejden deromkring; ty nästan alla distriktets innebyggare lefva af sillens fångst och nedsaltniog. Förnämsta samlisgsplatsen för de skotska sillfiskarena är hamnstaden Wiok på nordkusten. Hvarje afton utlöper en flotta på aldra minst 100 båtar, bemannade med omkring 10,000 menniskor, så att hafvet milsvidt är en skådoplats för den flitigaste verksamhet. Näst efter sillfisket är torsk. fisket det vigtigaste. Om de engelska fiskeriernag storlek får man ett begrepp, när man vet att London ensamt förbrukar 50 millioner torsk, 25 millioner makrill, 100 millioner koljor, 200 millioner rödspottor, 200 millioner hvitling, utom en massa annan fisk, som här ej kan uppräknas. — Om äfven Holland numera ej spelar samma mäktiga rol fom for: dom, så har det dock sillfångsten att tacka för en stor del af sin rikedom. — På Newfoundlands bankar fiskar man årligen för mer än 100 millioner kronor. Från maj till oktober ligga här mer än 1,000 fartyg med en besättning af öfver 50,000 man, och den fisk, som fångas här, försändes öfver hela jordklotet. — Genom sitt hafsfiske förtjenar Norge flore specier än det har innevånare. Funnes ej fiskfångsten, skulle en stor del af dess befolkning ej kunna lefva. Värdet af Norges hela fiskfångst anslås till mer än 24 millioner kronor om året.