Dagens Nyheter – 26 november 1874, sida 1

fastän han derom filiförsäkrat hemne, Bennoran beklagade sig för sin far; fadern var gammal, och som ban ansåg sig alltför svag föratt gsrsa kuans med framgång strida mot en tjuguårig yagliog, uppdrog han åt sin son don Alvar att hämnas. Don Alvar ville icke lyssna till min sons ursäkter — min son uppförde sig vid detta tillfälle, jag både kan och bör säga det, med mera luga och hofsamhet än jag trott honom kunna ådsgalägga — don Alvar ville icke lyssna till hans ursäkter: de båda unga männen duellerade och don Alvar blef dödad. — En duell? inföll don Carlos. Jag tycker icke om dueller. — Det gifves omständigheter och förhållanden, ers höghst, under hvilka en man med hederskänsla i bröstet icke kan undauvdraga sig en såden strid. Och han hade så mycket mindre skäl att göra det vil nu ifrågavarande. tillfä le, som han ju efter sin f.rs död skulle ega rättighet att inför konungen söflägga räkeoskup för sitt handtlingssö:t eam: mit med betäckt hufvud anhålla om högstdensammes öfverseende och förlåtelse. -— Ja, j.g vet, att det är en företräderrätighet, som ni, ricos hombres, åtoju a. Jag skall liga att den der rätten blir i behörig mån modifierad... Fortsätt! — Duellen hade eg: rum usn vittnen. DEN FÖRLORADE SONEN: 22