Dagens Nyheter – 25 november 1874, sida 1

entusiasm från spanjorernes och isynnerhet andalusiernes sida. Också fördubblades, när han närmade sig, trumpetstötarnes etyrka, säkerligen icke så mycket för att hedra Isaovellas och Ferdinands dotterson, som icke desto mera för genom riktigt ljudliga fanfarer göra menniskorösternas tystnad af henom mindre bemärkt. Konungen kastade då och då en kall och sträf blick på folket och på de byggoader och ställen, han passerade, dock uan att visa ringaste tecken till öfverraskning, ehuru allt hvad han här såg var och måste vara för honom fullkomligt främmande. Omsider stannade han och steg af hästen, icke tillfälligtvis, icke för det han sjelf önskade act dymedelst komma i värmare beröring med sitt folk, utan emedan han var kommen till den punkt, från hvilken han, enligt ceremonielet, skulle till fots tillryggalägga den återstående vägen till sin boning i palatset. Han uppplyftade icke ens hufvudet för alt se på den vackra moriska port, under hvars hvalf han framgick; han vände icke en gång blicken åt siden, för att Jäsa den der anbragta inskription, enligt hvilken hang morfar Ferdinand och hans mormor Isabella den 6 januari 1492 p-sserat genom denna port i trivmf. Han gick allvarlig och dyster samt mot