Dagens Nyheter – 25 november 1874, sida 1

Bvet AU011S LO: lc Samt a llaningSskontoret 10, äfven. som i Cigarrboden uti huset sr 81 C. Kungsbaicken. CARL BOSTRÖM. a OC LT Herr Andersons vilkor. I Vid redogörelsen för kammarrådet An, dersons betänkande angående sättet och vilkoren för grundskatternas och roteringsbesvärets afskrifvande, omnämde vi äfven de vilkor, som af honom förutsattes uppfyllda, innan afskrifningen finge börja. Om dessa vilkor endast kunde antagas uttrycka herr Andersons personliga uppfattning af saken, så hade de ej någon större vigt än hvarje annan enskild persons åsigt derom. Men då man svårlis gen kan förmoda att detta är fallet, utan måste antaga att hr A. på regeringens uppdrag framställt vilkoren, så erhålla de en helt annan och ökad betydelse. De utvisa då hvad man af regeringen, sannolikt vid nästa riksdag, har att förvänta, och böra i så fall af pressen närmare granskas. Hvad nu beträffar det första bland vilkoren, eller att en för landets försvar betryggande organisation före afskrifningens början måste antagas, så kunna vi naturligtvis, eftersom riksdagen gått in derpå, ej deremot hafva något att invända, för så vida sådant är möjligt, och fastän vi mer än väl förutse de hårda strider, som komma att uppstå angående frågan hvad som bör anses såsom betryggande eller icke. Naturligt är äfven attstaten efterhand bör kunna påräkna inkomster, motsvarande dem, somefterhand genom afskrifningen gå förlorade, äfven om dessa inkomster ej alltid under 37 år kunna tänkas inflyta genom afkastning af statens egendom (jernvägarne, skogarne o. 8. v.), utan möjligen vid något tillfälle måste anskaffas genom skatt. Ty att afskrifningen skall upphöra, om 0j jernvägstrafikmedlen och skogsmedlen gifva tillräcklig inkomst, lärer väl näppeligen hvarken vara riksdagens eller regeringens mening. Vidare finna vi riktigt att skyldigheten till effektiv rotering och rustning qvarstår till dess den nya armftorganisationen träder i verkställighet, äfvensom att den jordbruksfastighet, som befrias från roteringsbesväret och grundskatterna, i stället lägges förhöjd -bevillning, hvarförutan denna förhöjning ej bör blifva större än som motsvaras af den afskrifning, som samtidigt blifvit eftergifven. ; Hvad deremot beträffar den fordran, att den nya armåorganisationcn skall befästas och fastläsas genom en grundlagsbestämmelse, motsvarande den 80 i R. F., som nu angår indelningsverket, vidblifva vi vår en gång yttrade åsigt, ått densamma är både onödig och skadlig samt kan göra ett djept intrång i riksdagens grundlagsenliga rätt att beskatta svenska folket. Vi anse det icke vara vådligare för Sverige än för England att riksdagen har bestämmandet af armåns styrka och öfningar i sina egna händer. Och från den ärade utgifvaren af tidskriften Samtiden (nr 46) hafva vi äfven i detta hänseende så till vida fått medhåll; att han ansett bäst oni regeringen icke vid föregående riksdag framkommit med någon framställning derom, att det åtminstone varit skäl att dermed vänta till. dess sjelfva armåfrågan blifvit afgjord och att det i det närmaste torde vara omöjligt att finna en i alla afsecnden tillfredsställande redaktion af ctt dylikt lagrum — fastän samma ärade författare sedermera medelst en bevisföring, som förtjenar allt erkännande såsom ett mästerstycke af diplomatisk finhet, kommer till det resultat att redaktionen dock ej torde vara alldeles omöjlig och att den i så fall på ett oförtydbart sätt bör innefatta att anslagen till försvarsväsendets upprätthållande. ej utan regeringens samtycke kunna af riksdagen rubbas — således just tillsamma ytterliga ståndpunkt som Göteborgs-Posten, Häremot skulle Andra kammaren, som ju ej önskar någon förändring iafseende på riksdagens maktställning till regeringen, i sitt eget intresse ej hafva något att invändal? Derom vilja vi dock nu ej yttra oss, utan i stället öfvergå till hr A:s nästa vilkor, att den egentligen s.k. bevillningen (andra artikelns bevillning) — ty vi antaga för gilvet att hr A. ej äfven menar första och tredje artikelns bevillning, undantagandes Trusttjenstbevillningen — skulle sammanslås till en inkomstbevillning allena, d. v. s. att den nuvarande fastighetsoch inkomstbevillningen skulle sammanräknas samt att grunderna för denna bevillning blott skulle kunna ändras af riksdagen och regerinsen gemensamt, d. v. s. blifva lagfråga i tället för bevillningsfråga. EE Ut