Dagens Nyheter – 24 november 1874, sida 1

TJ år dels under festligheter och dels under strider, då den 9 februari en kurir anlände till Saragossa, hvilken tillryggalagt vägen från Fiandern på tjuguåtta dygn och medförde underrättelsen om att kejsar Mazimilian aflidit den 12 januari 1519. Kejsar Maximilian, liten i och för sig, hade blifvit stor genom sina samtida. Frans I och Alsxander VI tvungo honom att vara stor. Påfven Julius II sade om honom: Kardinalerne och kurfurstarne ha misstagit sig; kardinalerne ha gjort mig till påfve, och kurfurstarne ha gjort Maximilian till kejsare; det är jag som borde vara kejsare och Maximilian påfve. ; Detts dödsfall försatte emellertid den unge konungen i den största oro. Om han varit . hos kejsaren i hans sista stunder; om dessa båda statsmän — och af de två var det yopglingen som var mästaren — om dessa båda statsmän hade, sonsonen stödjande sin farfar, vid hvarandras sida tagit några steg på den bro, som leder från jorden till himmelen, och om vid ett kort uppehåll på vägen till dödens rike några planer blifvit uppgjorda att följas af den som återvände till lifvet; så skulle sannolikt Carlos val icke svarit tvifvelaktigt. Men intet af detta hade skett. Icke ett enda försigtighetsmått hade blifvit vidtaget, så plötsligt och oväntadt hade dödsfallet inträffat. Och till råga på