— 00 för att tacka henne; ty först under desea sista minuter hade han komrmit till full insigt af huru outsägligt stor hans skuld till den unga flickan var. Det var då ban med förvåning varseblef en håla, upplyst af detta bleka jus, hvarom vi talat, en hå!a, som han, skogens och vidmakens, gon aldrig vetat af. Han malkades låogsamt ingången, och i gamma mån han kom den närmare, tillväxte hears förrånivg. En trång öppninog ledde in i hålan. aAnJänd till denna öppning, stannade han och blicekade undrande omkring Big. Han såg den uvga Zzigueserskan upplyita en af de flsta stenar, som bildade hålans golf, gamt framtaga ur något slags förvaringsrom, som bofann gig fgerunder, först en ring, hviken hon satte på fingrot, och derefter en liten porgamenterulle, som hon stoppade i bharmen. Hålan sträckte sig öfver en mindra del af bergota inre; dock voro väggarna sj utegiutarde af sten; sondiga parctior utgjordes helt eukolt af jord, ekox snarare at denna fina förra send, eom man finner öfverallt i Spanieu, sedan max borttsgit dot tunna lager af evertmylla, som betäcker marken. Eu bädd af mossan, hvaröfvec friska ovmbuzkar voro utbredda, befann sig i ett höra af hå an; öfver bädden hövgde, infatted i en ekram, en grof målning, som sannolikt för.