NE IC a Sn Och med ett lcendo, värdigt et vrintessa, m erbjuder gästfrihet i ett palats, Beade kon: — Stig in, Fernsnd! och af dufvoboet ekall du straxt göra ett örnnäste, — Men vill inte dufvan först säga mig, frågade Fernand, hvad det här egentligen är för ett bo? — Jo, här är jag född, svarade Gineste, och här är jag uppfostrad. Hit återkommer jog också för stt la eller gråta, så ofta jag är lycklig eller lider... Vet du icka att hvarje akapad vare!se har en oändlig kärlek för sin vegga? — OQO! jog vet det nog, jag som en ej er två gånger i månaden vedervågar mitt lif för att få tillbringa en timme med min mor i det rum, der jag är född. Och den unge mannen inträdde i hålan. — Elftersom Ginesta varit vog välvillig att svara på min för.ta fråga, sade hau, skall hon kansko ej heller undandrega sig att kvarn på den sndra. — Fråga, yttrade zguenerskan; och j:g skall svara. — Ivika parconer föroställa dessa två portråtter ? — Jug trodde Fernand vsora förgämt folks barn; kar jag måbända misstagit mig? — Hvcrför de ? — Kon icke Fernand läsa? — Jo visst. — Må han då läsa!