Dagens Nyheter – 21 november 1874, sida 1

skref sig från det 13:de seklat, och som föreställde en af dessa madonnor med svart ansigte, som de katolska traditionerna bsehaga tiliskrifva den heliga Lucas pensel. Midt emot bädden sutto två andra målningar, vittnande om en smak gom var når got finare, men kanske mindre ren än den som förefanns ho: den förstsämda; de omgåfvos af tvenne förgyilda ramar, rörande hvilka dock bör anmärkas, att tiden icka så betydligt skadat deras förgylining. Dessa ssnare taflor föreställde, den ena en man, den andra en qvinna, hvilka buro hvar sin kroaa på hufvudet, och öfver krosan en titel, ett namn och derjemte ett tillnamn. Qvinnan, klädd på ott sällsamt sätt — mun såg visserligen endsst hennes bröstbild, men radar hoa denna kends man upptäcka åtskilliga egenheter, hvad kostymen beträffar — och prydd med en krona af den mbst fantastiska form, en råden gom brukade bäras af Orisntens drottningar, hads dea hos söderna döttrar vanliga mörkbruna ansigtsfärgen. Vid bennes åsyn måste hvajs menrisk, som kände Gineste, tänka på den unga ziguenerskan samt, derest det vackia barnet var tillstädes, vända om bufrodaet för att emsilanåt betrakta Afsen henna; ty då man jemförde målarens verk med Guda, fann man dem emellan en slående likhet, ehbura man väl märk!e, att Ginesta ännu icke bunnit