Dagens Nyheter – 20 november 1874, sida 1

oo vu rn öfver hvilken redan utbredde sig denna olidliga hetta och dessa rökmassor, gom föregå elden. Men det såg ut som hade Ginesta fruktat mera för Fernands fara, än han fruktada för hennes; ty mycket snart väckte hon honom ur den förtrollning, hvaraf han syntes fattad, och drog honom med sig. . Och sedan hon sålunda erinrat honom om deras belägenhet, som kräfde rask handling, föregick hon honom med ett godt exelpel, i det hon; efter att ha gifvit honom tecken att följa sig, först började det:farliga nedstigandet utför den tvära branten. XI Dufvoboet. Detta nedstigande, hvarmed Ginesta syntes vara mycket förtrogen, var farligt till och med för Fernand och skulle hs varit omöjligt för hvar och en annan. Ea hvit dimma, långsamt rväfvande utför bergets sida och till hälften uppburen af vinden, skulle hvarken synts lättare eller med mera grace fördjupat sig i afgrundbna än den usga ziguenerskan, då hon flyttade sina små fötter från den ena ojemnheten