Dagens Nyheter – 13 november 1874, sida 3

för att få fatt på en gammal käring i Spanien, som en gång hade spått henne att hon skulle bära en kröna; så kunde det väl vara deras tndöersåtar tillåtet att tro på andebesvärjelser, borddäns och psykograter. Denna blinda. riktning mot det -besynnerliga; det mystiska. och öfvernaturliga är ett af de framstående dragen i det andra kejsardömets inre historia, Denna sjukdom kom för öfrigt, som bekant är, från Amerika, och det var öfver England som den importerades i Frankrike. Men den skulle säkerligen här aldrig hafva fått den utbredning den erhöll, om, den ej blifvit modern genom hofvets exempel. Markis de Mirvilles bok om andeuppenbarelser (som den allvarliga Journal des Debats ansåg sig böra egna en artikel på fyra spalter), grefve Agenor de Gasparins och i synnerhet den ryktbare Allan Kordeks) revyer, böcker lensomt Le monde. des. esprits har gjort flere troende menniskor galna) och seancer förvredo hufvudena på en stor del af det eljest så tviflande Frankrike, och detta, märkligt nog, företrädesvis i de kretsar, der man i religiöst hänseende gaf pig min af att vara libre-penseur. Hvarken andliga eller fysiska grunder förmådde något mot detta, sålänge man vid höfvet på fullt allvar sysselsatte sig med att genom ett eller annat medium rådfråga. Voltaire, trollkarlen Merlin, Muhamed, Karl den Store eller Napoleon I, och lät bröderna Davenport och amerikanaren Hume göra: sina konster. I dessa kretsar fick: dock spiritismen sin knäck, då Hume en afton hade den djerfheten att föreslå kejsaren att. under töckelset röra vid drottning Hortenses, hans aflidna moders, hand: Napoleon gick in på förslaget och äfventyraren räckte honom sin fot, som ban hade dragit ur skon; men knepet uppdagades, och Hume jagades på porten. Bröderna Davenport blefvo offentligt demaskerade, och efter hand försvann spiritismen som epidemi; men ännu räknar den dock några adepter, som samlas till slika seancer. Hofkretsarnes exempel. verkade äfven i andra hänseenden ofördelaktigt, som t. ex. genom den öfverdrifna lyx, hvartill de gåfvo anledning. Kejsarinnan sysselsatte sig de första tio åren af sitt. äktenskap.med toalettförhållandena; och denna smak, som hos henne hade sin grund i ett naturligt och förlåtligt qvinligt koketteri, uppmintrades af kejsaren, som i lyxen felaktigt såg ett medel att befrämja produktionen och handeln: och följaktligen det allmänna välståndet. Utan att gå till orättvisa öfverdrifter i detta hänseende, som många af våra samtida hafva gjort, kan. det ej nekas att den dyrkan af de materiela intressena och behofven; som utgör ett af denna periods utmärkande drag — om den också är äldre än Napoleon Ill och uppkommen af många samverkande orsaker — dock blifvit betydligt utvecklad genom kejsardömets tendenser och inverkan; och spåren häraf, finnas på. de flesta områden af det sociala lifvet, i affärslifvet; litteraturen och sedefaa N Men andrä tider kommo och stjernans glans började blekna. Partierna begynte åter att agitera landet, i. regeringen bekämpade åtskilliga inflytelser hvarandra och i sjelfva hofkretsen korsade intriger hvarandra. Kejsaren .blef:sjuklig.och-tmistade under. sitt beqväma lif. många af. de:verkligön ätmärkta egenskaper. hän halt som yngre. Kejsarinnan, hvilkens enskilda lif nog också. hade. sina törnen, sökte genom politiskt inflytande .ersättning för många andra förloradeillusioner. Att denna inflytelse icke var lycklig hvarken för Frankrike öller dynastin, är allmänt bekänt. Från hennes salong eller kotteri utgick både det mexikansks kriget med, dess katastrof Queretaro och det preussiska med dess katästrof Sdan. Marken hade länge, varit underminerad och då minan.-sprang.— olyckligtvis antänd af de förnämsta oftrens egna händer — drog den allt med sig, ändå,intill. minnet om de goda. sidorna; af.-en period, mot hvilken man visserligen kan rikta mycket tadel, men. som dock en lång följd af år hade skänkt landet både störkbt och lycka. Skall den trådjsom afslets den 4 sept. 1870, åter sammanknytas och Napoleon II:s son bestiga Galliens för tredje: gången, återuppresta kejsartron? Utan tvifvel, om han blifver-en man, och sjelf kan draga -tidenmed -sig. Ty sådan är historiens gång, att den visar tillvaron af en gudomlig, rätt, 1. följ afhvilken, 6t-man i hvarje: tidsepok. gör sig moraliskt eller materielt till herreöfver. sin samtid; och detta är den sanna legitimiteten, ) Allan Kardek är.en:psuudonym. Mennen, hvars råtta nanm jag ej minnes, var en under: ordnad embetsman vid tullverket. i Paris, och hans lif. erbjuder den egendomlighöt, att. mer dan han under sitt antagna tatnn åtnjöt en ofantlig popularitet bom fört. ochom aftonen:agerade profet: i spiritistförsamlingarne; skötte ban under sitt: verkliga nämn sin tjenst om dagen, så att ingen af hans förmän eler kamrater förrän efter. hans död visste att han var den berömde andebesvärjaren. Hvarjehanda nyheter,