Dagens Nyheter – 11 november 1874, sida 2

— 66 — som träffade de resande före framkömaten till värdshuset. Allt hvad vi skulle kunna se vore Nunez och hans hästs lik, som lågo midtöfver, vägen; under det att Torribio, svårt sårad, kröp fram till. ett grafkors, mot hvilket han lutade ryggen, nästan döende. : Hvad don Inigo och hans dotter beträffar, ha -de redan kommit in i värdshuset jemte banditerna, som, tagit dem tillfånga; och porten är numera tillstäng 1. Men vi, som i år egönskap af romanförfattare ha förmåga att antingen, såsom Mefistofeles, göra Väggär genomskinliga eller, såsom Asmodeuz, aflyfta tak, vi skola icke tillåta att inom vårt område någonting försiggår, som förblifver dolåt för våra läsereg blickar; utan med vår penna berörande porten till värdshusöt; som då skall öppna Big såsom för trollkarlens staf, vilja vi säga till dem: Komnien-hit och sent Redaa vid första ögonkastet kunde man på värdshusets gård upptäcka spår af den strid, som, börjad under fri himmel, sedermera fortsatts i det inre af-.byggnadon. En strimma af blod, som-man: kunde följa untifrån vägen, ungefär ett par hundra fot; framgick öfver tröskeln till: förstugan och ledde derifrån ända till en undangömd : vrå, hvarest en röfvare, gom: blifvit sårad afidon Inigos folk, betjenades och sköttes af Amapolay samma flicka som vi sett inbära blommor i