Dagens Nyheter – 11 november 1874, sida 2

den sal, der anordningar vidtogor för de vän; tade resandes värdiga mottagande, semt af samma dräng, som nyss egnat don Ramir dMAvilar häst sina omsorger. .: O Don Inigos. sammetshatt och ett stycke af donna Fiors hvita kappa, som lågo på trappan till köket, vittnade om att det var dit man fört de resände, och att man således der borda. söka dem. Förbi denna trappa, som endast innehöll tvänne steg, var den förut nämnda, af dorina Flörs courrier damour andrärade blomsterstigen framdragen ända till matsalen; men blommorna hade; alle blifvit smutsade och söndertrampade, och här och der såg man blodsdroppar bjert afsticka mot de hyita, blå eller gröna bladen. Dörtren, som skilde köket från det rum, der genom don Ramiros. förrorg bordet re, dån var dukadt för de båda resande, och i hvilket mån ännu kunde inandas den Jjufliga vä!lukt, som nyss spridt sig från den omtalade lilla gulddesan — denna dörr stod öppen och i densamma trängdes värdshu: setg betjening, förklädda banditer, som höllo gig beredda att komma banditerna från vägen till bjelp. Ett sorl af vrode, ljudeliga hotelser och klagorop blandade sig om bvarandra i dessa rum. Det var här det förfärliga uppträde, som tagit Bin början utanför värdshuset, och som den lilla ziguenerskan befarat, då hon; till