Dagens Nyheter – 11 november 1874, sida 1

I torde kunna antaga, säger han, att egaren af en jordbruksfastighet, om han bortleger densamma, såsom arrende i allmärhet fordrar och äfven erhåller en summa, motsvarande 5 procent af fastighetens värde, samt att han, om han sjelf brukar fastigheten för detta Bitt besvär påräknar och erhåller godtgörelse genom den högre inkomst, som fastigheten utöfver den sistnämda bör lemna, så har jordbrukaren hittills ej allenast varit befriad från bevillning.för inkomsten af sitt arbete, utan äfven i jemförelse med andra fastighetsegare åtnjutit lindring i fastighetsbevillningen. Det ökade bevillningsbelopp, som under nyssnämda förutsättning skulle tillkomma, beräknas för öfrigt efter inkomstens antagande till 6 eller 7 procent af taxeringsvärdet, till 527,155 eller 634,572 kr.) g) I sammanhang dermed föreslår hr A., att bevillning på fastighet skall upphöra samt att fastighetsegare hädanefter — med befrielse. från rusttjenstbevillning, der sådan nu utgår — i stället för fastighetsbevillning skola, i likhet med löntagare, näringsidkare och kapitalister, erlägga bevillning efter uppskattad inkomst allena, hvarvid den egare af fastighet af 1,000 kronors värde och deröfver, hvilken vore valberättigad och valbar till riksdagsman i Andra kammaren, alltid skulle uppskattas till så stor inkomst (minst 400 kronor), att han komme att erlägga bewvillning till staten. I öfverensstämmelse härmed borde kommunallagarne ändras. 1 (För så vidt vi rätt uppfattat hr A:si detta ämne gånska dunkla framställning, synes han vilja föreslå denna ändring bufvudsakligen i följd af. någon slags fruktan, att de fastighetsegare, som varit valbara och valberättigade allenast på grund ef egande fastighet, efter .införande af inkomstbevillning allena, skulle mista nämda rättighet. Då likväl fastighet i alla fall bör uppskattas för beräkningen af inkomstbevillningen och valrätten derigenom utrönag, samt grundlägens stadgande ..qvarstår i dess fulla kraft, synas oss denna. fruktan och den i anledning deraf föreslagna ändringen ikommunallagarne vara temligen obehöflig och hafva ett helt annat syfte än det föregifna, hvarom möjligen följande ar ger någon vägledning.) h) De förändrade fgrunder för bevillningens utgörande, som i sammanhang med beslutet om frundakatternas afskrifning må varda antagna, böra ej få rubbas, utan medelst konungens och riksdagens gemensamma beslut. (Detta; innebär att, då grunderna för all annan bevillning kunna afgöras af Tiksdagen allena, genom gemensam votering om så Hehöfves, så skulle grundetna för denna bevillning blott få afgöras gemensamt med regeringen, d. v.. 8. blifva lagfråga i stället för bevillningsfråga. Hr ÅA. påyrkar: denna ändring: ej allenast med afseende: derpå, att stadgandena om bevillnings utgörande lÄigga till grund för bestämmelserna om valrätt och valbarhet till riksdagen, äfvensom för skyldigheten -ått utgöra bidrag till kommunen och i dess ångelägenheter utöfva rösträtt, utan äfven emedan bevillningen efter grundskatternas afskrifvande kommer att utgöra den hufvudsakliga direkta beskattningon. Vi återkomma till denna fråga. i) I-enligbet med 1873 års riksdagsgjorda förbehåll, bör, tillses att. den förhöjning i bevillningen, som genom ofvannämda förändring af grunderna. för dest beräknande må antagas komma att drabba jordbruksfastighet, icke blir större, än att den till fullo motsvaras af den nedsättning i ndskatterna samt rustningsoch roteringsbesvären, hvilken samtidigt blir medgifven. (Forts.) em Xz--——————X—— ——Ä-ttj