Dagens Nyheter – 6 november 1874, sida 1

skulle passa; förträffligt för en ung man vid din, ålder och för en, segrare: med Cina. förtjenster. -— Ers höghet misstager sig om min ålder, genmälde don Inigo, i det. han: sorgset skakade sitt hufynd; jag är gammal, min drottning. o— Du? utbrast Isabella: förundrad. i — Ja; ty man är gammal — man må ha lefvat längre. eller kortare tid — så. snart man förlorat sina. illusioner... Och hvad angår titeln af zegrare, som ni behagat tillägga mig, såsom : vore jag. en Cid, skall jag snart ba förlorat den; då ju, efter Granadas intagande. och den siste. moriske konungen Abu-abd-Allahs fall ni icke lävgre har några fiender att besegra i ert rike. Den unge mannen uttalade dessa ord i en ton af så djup sorgaenhet, att drottningen betraktade honom med förvåning, och donna Beatrix, som -utan tvifvel hade kännedom om sin brorsons hbjertesorg, attorkade en tår, hvilken gakta rullade ur. ögonvrån ned på hennes kind. . — Och hvart vill du fara? sporda drottningen vidare. — Jag far till Frankrike, ers höghet. Ett meln utbredde sig öfver Isabellas panna. i — Konung Carl VII, frågade hon; upphörande att kalla honom du, -har således inbjudit er till sitt bröliop med arftagerskan