RV om honom. Ehuru beläget här i bergsbygden, är värdshuset Den moriske konungen icke så illa fourneradt, Gud vare lof! vi-ha i matboden allt .slags vildt, utom hare, som ju ock är ett orent djur. Vi ha dessutom flera läckerbitar färliga att serveras i hvad ögonblick som helst. Och om ni vill vänta, så torde vi kunna bjuda på björnstek; ty en af våra vänner, gom är synnerligen skicklig i konsten att knipa björnar, har nyss kommit en sådan best på spåren, hvilken haft den oförskämdheten att framtränga från skogen ända till närheten af detta värdshus för att smörja sig på min bekostnad. Snart således, kan ni få smaka på någonting riktigt färskt, om ni behagar dröja. — Vi ha icke tid till att afvakta din jägares återkomst, huru trefligt det än vore att se huru jagten utfallit. — Då skall jag i alla fall göra mitt bästa. — Ja, gör det. Visserligen är jag öfvertygad om att den sennora, åt hvilken jag tjenstgör så-om förelöpare, är en verklig gulinna, som lefver endast genom inandning af blomsterdoft och genom att dricka morgonens dagg; men tillaga likväl allt det bästa du har och låt mig se i hvilket rum du ämnar mottaga dem. Värden öppnade dörren och visade den resande ett stort rum, hvars väggar voro hvitlimmade och der rena gardiner funnos för fönstren samt ekbord på golfvet.