ning Victoria, uttryckande parisarnes tacksamhet för de bevis på deltagande som från Epgland visades den franska hufvudstaden under belägringen. Kronprinsen af Italien väntas till Paris på ett tillfälligt besök. Paris kommun ämnar upptsga ett nytt lån om 270 millioner frank, dels för att liqvidera en del äldre skulder och dels för fortsättande af påbörjade arbeten. Hertig Decazes har genom franska sändebudet i Bern hos schweiziska förbundsrådet framställt en anhållan att utgifvandet i Genåve af Rocheforts Lanterne måtte förbjudas. Den schweiziska regeringen har emellertid gifvit ett afböjande svar på denna framställning. Det mod förbundsregeringen i och genom detta afslag ådagalagt har från flera håll inom Fyokiand rönt lande Telegrafen har redan förmält att grefve Arnim blifvit, mot 100,000 thalers borgen, försatt på fri fot. Borgensförbindelsen är undertecknsd af grefvens son samt hans båda svågrar grefve Arnim-Boytzenburg och kammarherre von Prillwitz. Grefve Arnim bor pu i sin förra bostad i Berlin. I strid mot telegrammets uppgift har gretven förbundit sig att icke lemna Tyskland. Polismästaren i Berlin, hr Madai besöker för närvarande Köpenhamn, Det bar påståtts att anledningen till hans vistelse derstädes varit att studera droskväsendet. Nu förmäler emellertid en korrespondent som tror sig vara bättre underrättad, att hr Madsi enländt till Köpenhamn för art hålla förhör med en vid tyska beskickvingen anställd . legationssekreterare; hvilken lemnade Paris samtidig: med grefve Arnim och söm antages hafva närmare reda på förhållandet med de papper, som grefve Arnim undansnillat. (Se Berlin-telegrammet !) Tyska förbundsrådet har med alla röster, utom en, beviljat det af regeringen begärda anslaget för fortsättandet af . arkeologiska gräfniogar i Olympia. — Rättegåogev mot Kullmann börjades, såsom vi, förut nämt, den 29 oktober. Som kändt, är, undgick furst Bi:marck döden vid atföntatet i Kissingen erdatt derigenöm. att han, just som Kullmans skott: brann: af; gjorde en tillfällig rörelse för a:t helsa. Om Kullmapns för gående lif meddelar ransakningsprotokollet att han ingalunda eger ett fläckfritt ryk e. Redan: från sin tidigaste ungdom bade han gjort sig känd för ett våldsamt lynne; särskddt var hsn bland sina kamrater känd såsom en farlig knifskärare, Vid 19 års ålder flyttade han till Salzwedel och ingick i dervarsnde katolska församling. Sedan. -ban en gång blifvit medlem af denna församling lefde han sig allt mera fanatiskt in i dess religiösa riktning. De uppeggande föredragen af pastor Slörmann, som Kull: mann ofta hörde, de katolska flygskrifterna, läsningen af tidningarnes polemik angående ) jesuitisgen och de preussiska majlagarne framkallade småningom hos Kullmnnn en till I ytterlighet förbittrad sinnerstämning mot regeriugen. . Han såg i furst Bismarck den katolska kyrkans häfitgaste fiende och han an i vände om honom de värsta skymford han I kunds uppfinna. Omsider uppsteg hos honom tanken att mörda Bismarck, för hvilket indamål hen köpte sig en pistol och-öfvade sig träget med att skjuta till måls, till dess han satto sin afsigi i verket. — Kullmann, som icke gjort det minsta försök att neka ill brottet, blef dömd till 14 års tukthus. Furst Bismarck blef vid sin ankomst till) Berlin den 27 oktober mottagen af en stor nenniskomassa, som helside honom: hjertigt. Äfven å bangården i Steitin hade en alrik mängd infunnit sig, hvilken mottog ursten med hurrarop, då han för ett ögopolick steg ut på perrongen. Fursten rägen se ganska kry, nästan föryngrad ut. Ännu sänner hav vid skrifning någon smärta i randen å det stålle, hvarest det Kullmanska skottet -träffade. honom. , x x Det var tidvingen Presse i Wien, som örst meddelade de Arnimska skrifvelsernå rån vatiksnska konciliet; hvilka ådrogo sig å stort upnseende. Tidvingens redaktör ar: med: anledning häraf på anhållan af tadsrätten i Berlin blifvit kallad att inför andsrätten i Wien aflägga sitt vittnesmål i aken. Han nekade dock att ingå i något varomål, emedan dessa skrifvelser kommit ionom tillhanda utan underskrift hvarken af örfattaren eller afsändaren. hvadan de till