Dagens Nyheter – 30 oktober 1874, sida 1

— Det är nog sannt, bekräftade nötarien, också har jag nyligen lyckats få ördinatrie lön, och nästa år då får jag dyrtidstillägg, så att jag hoppas det skall vara sista gången min vinterrock behöfver hänga fill sig mot qvitto! Ack, hvad här är pyntadt och trefligt, ack.ihvad jag känner mig lycklig och hemma! ... den som egde ett sådant här rum fill och dertill... — Ja, notarien skall söka upp någon rik flicka, föreslög vår unga hjeltinna, och... — Rik flicka... aldrig! ... — Så säger man alltid, när man söm nötarien befinner sig i illusionsrnäs ålder, den mogna erfarenhetens omdöme blifver oftast ånger, att man försummat det, vppmärksammade fröken Mynt. — Aldrig, säger jag, upprepade notarien; och jag skall omtala skälet till mitt bestut: Under min stadenttid, då jag måste uppehålla mig med kondition som införmator, hade jag anställning hos baron X., som några år förut gift sig med en mäkta rik enka från —borg. Sjelf egde hän endast friherretiteln, ock. det var också det enda hans maka eftersträfvat. Som vederlag erhöll han två sjelfsvåldiga och bortskämda stjufsöner, mina elever, och tak öfver hufvudet, som han dock icke saknade före sitt äktenskap; för öfrigt erhöll han knappast mat, och ingen annan befatteing med den betydliga egendomen än en vanlig inspektors, ty han var erfaren