Dagens Nyheter – 28 oktober 1874, sida 1

oo mjölvaren, alldeles nedelagen, inträdde i rummet från. andra sidan; — Vi ha sökt öfverallt förgäfves med lyktor;, sade--ban; och: dervid darrade hans röst af rörelse; den: lilla har ingen hemgift mer... , Hans . hustru föll: honem i talet och berättade, på hvad sätt pengarna kommit tillrätta. Under det han sfhörde henne, sjönk han ned:på en stol och betäckte ansigtet med sing händer. — Jag förtjenade ej att röna en så stor lycka genom honom, sade han, nedtyngd af skam. Den lilla Aloise. fattade då mod, och dutande sitt blonda hufvud mot faderns knän, sade hon: — Får. Nello, frågade hon sakta, återkomma hit i morgon, Bom förut? Mjölnaren tog henne i sin famn, hans hårda och väderbitna angigte var blekt. — Ja, helt säkert, svarade han. Må han tillbringa juldagen och alla dagar, om ban vili, med oss! Jag har syndat mot honom, och He:rens hand har mildt straffat mig. Jag är skyldig detta barn upprättelse, och jag skell äfven gifva honom den. Aloise flög honom om halsen, lycklig och tacksam; sedan sprang hon till Patrache, som ursinnig vädrade vid dörren, endast lurande på ett tillfälle att komma ut. NELLO OCH PATRACHE Då