Dagens Nyheter – 27 oktober 1874, sida 2

eldsvådan ej var tillfällig. Han knuffade undan Nello som, ryckt ur sin sömn, skyndat dit till bjelp som alla andra. — Du strök omkring här vid nattens inbrott, sade han barskt; jag skulle nästan vilja svära på, att du vet mera om elden än någon annan. Naello, häpen, trodde att det var ett skärt och förvånade sig öfver att man kunde skämta under dylika omständigheter. Men detta förmodade skärt blef upprepadt så högt och så många gånger, att ett rykte dagen derpå spriddes, att man sett Nello smyga sig in nattetid på gården, och att han hade agg till Baas Cogez derför att denne förbjudit allt förtroligt umgänge möllan honom och lilla Aloise. Byn. som i alla opinionssaker rättade sig efter den rikaste egendomsegaren, och hvars alla: familjer för sina söner fikade efter Aloises förmögenhet, blef från den stunden mindre gästfri mot Nello. Ingen förebrådde honom någonting öppet; men i de bondgårdar som Nello och Patrache hvarje morgon besökte, och der de förut mottagits med hjertlighet, blefvo demnu kallt bemötta. Alla dessa bönder voro okunniga och fattiga; den enda bland dem, som var rik, hade uttalat sig emoö Nel!o, hvilken inga beskyddare bade. — Du är hård mot den stackars gossen, vågade mjölnarens hustru söga åt sin herro