Dagens Nyheter – 26 oktober 1874, sida 1

— TELE — Ett godt hjerta isyönerhet, återtog hustrun, betraktande med välbehag brädlappen, som tronade mellan es Christusbild i.vax och en gök. — Jag disputerar ej den saken; svärade mjölnaren, som derpå tömde rin bägare. — Ja, då — om det som du förutser skulle inträffa, stammade hustrun tveksamt, vore det ju inte så farligt. Får inte hon nog för båda, och kan man ha det bättre än då man är nöjd? — Du är en qvinna, följaktligen en toka, gnäste mjölnaren och slog pipan i bordet; den der pojken är värre än en tiggare med möh målärefantasier. Kom ihåg hvad jag ssgt, eller också lemnar jag min flicka åt nunnorna i Sacr6-Coeur. Den förskräckta modern lofyade att lyda —ätan att precis vilja skilja Aloise helt och hållet från sin lekkamrat, var bon. mån omatt hindra täta möten. Nello, stolt och ömtålig, blef sårad af despa försigtigbetsmått, och upphörde med sina besök vid qvarnen, som han hittills altid gjort på alla fristunder. Hvilket fel hade han begått? Det visste han ej. Han förmodade endast, att Baas Cogez var stött på honom för det ban gjort Aloises porträtt, och då den ungaflickan en dag gladt kom springande emot honöm för att smyga sin hand uti bans, sade hån saktmodigt: NELLO OCH PATRACHE. 3