Dagens Nyheter – 26 oktober 1874, sida 1

med eldrödt ansigte. . Sanningen är, att Baas Cogez ej har inbjudit mig. Han har fattat något slags agg till mig. — Men du har väl intet ondt gjort? — Icke, så vidt jog vet. Jag har gjort Aloigses porträtt på em brädlapp, och det är allt... Gubbed teg. Fan skönjde sanningen i detta oskyldiga svar. Fjettrad som: han var vid sin bädd af torrt löf, hade han ej helt och hållet glömt denna verldens affärer. Ömt dragande sin dottersons blonda hufvud intill sig, yttrade. han med.ei stämma, som darrade mera än vanligt: — Du är mycket fattig, mitt barn, och det sblir svårt för dig att ta dig fram här i verlden. — Nej, jag är rik, hviekade Nello. I sin vjäls enkelhet trodde han sig rik genom de ovanskliga gifvör, som. äro. mäkligare än någon konungs välde. Han gick ut i dörren och såg stjernorna gamla gig och! de stors popplarna darra i den lugna. höstnatten. Alla fönster i mjölnarens hus voro. upplysta, och ljuden från flöjtarna nådde till honom då och då. Taårarna: runno utför hans kinder, ty han var blott, ett barn; han smålog ändå och sade till sig sjelf: — Sedan! Då det blef mörkt, gick Nello sit gofva