Hvarjehanda nyheter. Sjelfmord af kärlek. Häromdagen fördes liket af en ung flicka till la Morgue i Paris. Det var af en så utomordentlig skönhet, att förste vaktmästaren lät taga ett gipsaftryck af kroppen. Man var någon tid okunnig om, hvilken denna unga flicka varit; man har nu fått veta det. Hon var italienska och hennes namn var Lucrezia Balbi, hon var modell och hade länge stått som sådan för Henri Regnault. Under tiden hade hon för honom intagits af en djup lidelse, som dock artisten aldrig bemärkte. I Lucrezia hade han blott sett modellen, aldrig qvinnan. Regnault stupade, och från denna dag sjönk den vackra italienskan i djup förtviflan, som ändtligen slutade med sjelfmord. Den fromma uppfostran, hon erhållit, satte sig upp mot de mörka tankarne på sjelfmord. Hon besegrade äfven frestelsen i nära fyra år. Men den 15 oktober kastade sig Lucrezia Balbi, besegrad af sin sorg, i Seinen. — De underrättelser, som här lemnats, har man fått genom ett bref från henne till henneg bror, hvilken är modell som hon. Sköldpadda på irrfärd. År 1867 inköpte major A. Kylander på Nygårds i Vesterhejde på Gotland en mindre sköldpadda, hvars vagga lärer ha stått vid det mångbesjungna Medelhafvets strand. Hon omhuldades på bästa sätt och tilläts ibland att företaga små propienader i trädgården — ingen kunde ju ana aft en sådav sengångare: skulle få den iden att rymma. Men äfven en sköldpadda kan ha: sma nycker, och en vacker dag 1870 skuddade hon, figurligt taladt, stoftet af sina fötter och lemnade Nyfrån naturligtvis lika tyst som hon kommit. lla efterspåningar voro fruktlösa, men man kan döma om egarens öfverraskning, när i juni månad: detta: år en arbetare; omkring 6,000 fot från Nygårds sysselsatt med wpprensning af ett dike, der fann den lilla r ymlingen kry och rask! Hon hade således under fyra års tid helt och hållet lefvrt på eget födgeni och förmått trotsa dep på Gotland ofta nog ganska: hvassa vinterkylan. Exemplet. torde, åtminstone inom vårt land, stå alldeles enstaka. 1 En ko på villospår. Från Göteborg skrifves: Härom dagen skalle en ko ledas till Faptarhuset och: spat serade helt lugnt ån af Hamngatorna framåt, då hon plötsligt föll på den vilda iden att, i sista lifsminuten aflägga en afskedsvisit i någon hygglig familj. Tänkt och gjord;! Hon sliter sig lös från sin förare, kesar i vildt språng uppför trapporna i närmaste, hus, kommer — mirabile dictu! — ända. upp i första våningen; der hon visar en beskedlig köksa hvad hon, kon, har i sidan till b.enne, derpå rusar hon ini salongen, der husets unga dotter håller å att fantisera på pianot, utan den ringaste ianke på ackompanjemang af hornmusik, och stapnar slutligen liksom förstenad framför en stor trymå. Här greps emellertid missdåderskan på bar gerning och släpades af Omilda händer ned. för den trappa, hvilken för henne aldrig blef lyckans, och några. minuter derefter låg hon, ett blodigt lik, utsträckt på golfvet i slagtarhuset.) Så. vardt det ett. snöpligt: slut på -den kossedansen. Mex hon hade! ändå fått tråda den i en verklig salong, ackompanjeråd af en ung sköpkhets fina fingrar! ; Finkänslighet. Ett ungt par inställde: sig härom dägen för mären i nionde arron-dissementet i Pais för att vigas. Brudgum-men, en simpel arbetare, kunde beklagligem ej skrifva, och då registret räcktes honom; tecknade-han med :förlägen min deri ett körs. Den unga bruden, som,-ehuru likaledes blött ärboternia, dock; åtvjutit en bättre: upp fostran och var skrifkonsten fullt mäktig, s atte å sin sida likaledes blott ett kors iregir tret. När en af hennes slägtingar med anle dning häraf gjorde några anmärkningar, 4 varade den nygifta med hviskande stämma. Du vill alltså att jag i ett ögonblick som ,eH:a skulle förödmjuka min man? Skall 1?g låta honom offentligen stå tillbaka för siv fustru? Lugna dig, inom tre månader kan han skrifva. T3 Mycket möjligt. Som bekant är vinskörden i Tyskland ; år ovanligt rikr En skämtare tror dock att, trots de lysande utVR