ung AV RR att hon var så lat och overksam, då ju hennes mor böhöfde henne; samt skickade henne hem gråtande. Döerpå rycke han brädlappen ur Nellos händer. — Gör du många sådana dumheter? frågade khan. a Nello stammade rodnande: — Jag ritar allt, hvad jag ser. ; Mjölnaren funderade en minut och tog derpå upp en franc ur sin ficka. — Det är att spilla bort sin tid i onöc dan, sade han; i alla fall eftersom det här liknar Aloiie och kanske skall rög min hustru, så-tar jag det och jag betalar det. Rodhaden försvann från den unge gossens kinder; Han upplyftade sitt bufvtd, och med händerna på ryggen Svarade Kan helt enkelt: : — Ni har ofta gjort mig tjönster — jag vill derför ej mottaga någon betalning. Han lockade hunden med tig och gick. — Jag skulle likvisest ha: fått ee dem för dessa penningar, eade hän åt Patrache; meh jag kunde jä ej sälja hennes porträtt, eller hur? Inte en gång för ett sådant ändamål. Baas Cogez kom hem orolig. — Låt inte Aloise gå så mycket tillsammäns med den der gossen; befallde han sin hustru; vi få möjligen ledsamheter deraf sedan; Hau är 15 år och hön är tolf; och åen lille skälmen har ett godt utseende.