Dagens Nyheter – 19 oktober 1874, sida 2

-— 211 alla förger. Huru mån misshandlade de stackars kräken! Egentligen blef intet annat öfrigt af dem än sjelfva akrofvet, emedan alla olika ätbara delar såldes pärskildt. Här hängde en knippa af hönslefrar, der en samling gåsbröat, hufvuden, helsar, ben och inelfvor. lågo uppstaplade i högar, uti hvilka köpare och säljare gräfde med smutsiga händer. På vissa djur, gom utgåfros för barar, men som fännolikt voro kaniner, nyfödda lamm eiler gamla kattor, var huden våldsamt afflådd, de voro upphängda vid bakbenen och blodet dröp ned öfver deras hufvaden. Om fiskarne vill jag icke tala. Odjur, gom annars aldrig ett menskligt ögs skådat, hafsspindlar och: dylikt, flöto döda i vattensåar eller stektes i pannor fulla af fett. Köttbitar, uppradade på en segelgarnzända, stektes äfven under bar himmel och öfverlemnades, hövgande pt garnet, åt kunderna, utan att man dervid bekymrade sig om, att det neddrypande fettet smutsade både köparen och andra personer, som råkade befinna sig i närheten. Deremellan lågo berg af lök, ärtskockor, broccoli och sallad, vidare macaroni och mjuk ost, sor var sammanrörd i kittlar; på marken såg man ingesting annat än affall, om hvilka man ej visste, huruvida de icke i nästa ögonblick ekulle paradera på disken. 1 den umala gränden dvaldes en oråknoelig massa män, qvienor och barn, som skreko och gestika