Dagens Nyheter – 19 oktober 1874, sida 2

varit upptaget af isberg och skälhundar, då det deremot i Amerika finnas många trakter mer välsignade af himmelen, der det finnes rum i öfverflöd för Islands, Irlands och samtliga utvandringslystna europeiska länders befolkning. Men när isländarne icke desto mindre hafva kastat sina ögon på Alaska, så kommer det deraf, att de af helsoskäl och gamla vanor ej med ens vilja våga ett språng från sitt ishem till de tropiska trakterna. Michigan, Wisconsin, Minnesota och Nebraska äro ännu för varma för dem, säga de, och Kanada eger visserligen en ganska kall vinter, men lider i stället at en för stark sommarvärme. Men hvarför vilja då öfver hufvud taget dessa hederliga isländare utvandra? Emedan, enligt deras egen utsago, klimatet deruppe med hvarje år blifver allt mer outhärdligt, emedan jorden ej mer vill frambringa någon säd, emedan den förra — mycket sparsamma — trädväxten är utdöd och invånarne för länge sedan skulle omkommit af hunger, om de ej nödtorfteligen uppehållit lifvet med fiskfångst och kreatursskötsel. På det ej de tre isländare, gom å sina landsmäns vägnar besett Alaska, må blifva förglömda liksom de judiska spejarena, som utsändes till Kanaan, blefvo det, uppteckna vi här deras namn: Jan Olofsson, Olof Olofsgon och Paul Björnson. Två af dem äro landtmän, den tredje publicist. Gvanligt. Den 26 sept. konfirmerades i St Petri kyrka i Stavanger en 49 år gammal lösdrifverska Ingeborg Isaksdotter och dagen derpå sammanvigdes hon med en lösdrifvarevid namn Per Isaksen. Norska tidningar meddela långa berättelser om de båda kontrahenternas fordom vilda lif. Ingeborg hade dock nu fått afsmak derför och lärde sig läsa för att få gifta sig med den af sina flere älskare, hon mest höll af. Under sitt kringirrande lif hade denne äfven förvärfvat så mycket att han kunnat inköpa en liten jordlott, på hvilken de nu ämna lefva. Solfläck. På senare tider har man med hlotta ögonen, utan annan tillhjelp än ett svärtadt glas, kunnat iakttaga en ovanligt stor svart fläck i: solen. En engelsk astronom har beräknat dess ytinnebåll till 78,000 qvadratmil. Hungersnöden i Mindre Asien. Det berättas nu ändtligen från Konstantinopel, att Porten, som är mycket långsam i sina företag, fattat beslut att vidtaga några mått och steg för att komma de af hungersnöden hemsökta distrikten till hjelp. Den ärnar ditsända 520,000 skäppor korn och 11,000 par oxar för att sätta bönderna i stånd att plöja sin åker. Likaledes har fåroch getskatten i Angora blifvit nedsatt för en tid af sex år.