Dagens Nyheter – 19 oktober 1874, sida 1

le lerade, smakade och luktade på allt semt knuffades och trängdes om hvarandra. Det hängde på ett hår, att jag hade blifvit skuffad ned uti en kittel full af het olje, men jag bröt mig med förtviflans raseri framåt. Och detta skall kaHas för Florenr torg, och till och med hotellen lära hemta sina förråd derifrån! Den gamle torkade svetten af sig. — Jag säger dig, lilla hexa, återtog han, det synes mig nästan, som skulle jag aldrig mera unna sticka en bit mat i munnen, så länge vi stanna här. — Du måzte taga saken från den humoristiska widan, svarade hon, i det hon hällde i kaffet åt honom; det var oförsigtigt af dig att gå ut så der på fastande mage; man ser på dig, att du blifvit riktigt uppskakad, Hvilken iycka, att Wildenhausen förirrat sig med henom till via Strozzi; flickan skulle annars icke så lätt låtit narra sig. — Hos mig skall du alltid kunna äta med god aptit; jag har en tysk kokerska, hvilkens renlighet är exemplarisk. — Ock från det der smutsriket hamtar ni ingenting? frågade han misatroget. — Nej, ingenting, försäkrade Hermance. Och professorskan tillade; — Kapunven, som ni skall få till middag i dag, kan vi ännu se springa omkring härnere på gården.