banne böka ttretes Åse Utrikes-Nyheter, FEN Gårdägena post medförde åtskilliga rät vigtiga underrättelser från Amerika rörande den derstädes sedan någon tid till: baka pågående agitationen ned anledning af det år 1876 inttälfande presidentvalet. Såsom vi förut omnämt, har det från flere håll på allvar blifvit ifrågasatt, att för tredje gången välja general Grant till presidböt. Ehuru Förenta staternas Könstitution icke lägger någet binder i vägen för presidentens ömVväljande huru många gånger som helst, har dock den traditionens makt, som ligger i den omständigheten, att tills dato ingen president — ej ens Washitigton — under längre tid fn 3 år residerat i Hvita buset, gjört, att Grants kandidatur, hvilken har sitt egentliga stöd inom de vestra staterna, blifvit bekämpad äfven af do politiska fraktioner, som varit belåtna med hans kraftiga och oväldiga styrelses. Hittilla har man emellertid sväfvat i okunnighet huruvida presidenten Grant sjelf önekor att blifva omvald. Ett Reuterstelegram från Newyork, dateradt den 10 dennes, upplyser nu, att Förenta staternas gjöminister, hr Robeson, vid ett jättemöte, som kölla I Paterson samma dag, utdöer förklarande, att hvarken statschefen eller hans närmaste män inom regeringen ämnade handla mot landets intressen och de nationella traditionerna, tillkännagifvit att general Grant iSke kommer att uppstållå sig såsom kandidat tid nästa presidentval. Mötet i Paterson har föregåtts af flera mindre sammankomster, på hvilka den nuvarande politiska ställningen inom unionen blifvit diskuterad i semmanhanvtg ingd det nästkommande presidentyälet. Bland dessa sammankomster !Yåmstår särskildt ett republikanskt möte, som nyligen hölls i Newyork. Vid detta tillfälle uppträdde flere talare och förordade Grants omväljande; dock befannos meningarne i denna fråga vara å delade, att man icke kunde öfverenskomma om någon definitiv resolution till förmån för Grants omval, utan måste nöja sig med att i allmänna ordalag uttala ett gillande af presidentens politik. Hans hållning under de helt nyss bilagda stridigheterna i Iouisiana mellan de hvita och negerpartiet, hans motstånd mot utsläppandet af flera påpperspenningar och hans sträfvanden i och för skatternas minskande rönte ett allmänt och välgrundadt erkännande. Ett annat 8. k. masse-meeting hölls i slutet af förra månaden i S:t Louis af det demokratiska partiet. Stämningen var der, såsom man lätt kan finna, en helt annan än å Newyork-mötet. Vid mötet i S:t Louis tadlade en telarej hr Schurz, ganska skarpt regeringens åtgärd att låta förbuudstrupperna inskrida med anledning af tipproret i Louisiana. Han ansåg, att regeringens hästa och riktigaste politik hade varit att icke uppträda hvarken för det ena eller det andra partiet, utan att låta båda träda tillbaka och befalla nya vals företagande. En annan talare lemnade några närmare upplysningar om det sätt, hvarpå guvernören Kellog och hans anhängare gått till väga. Dessa upplysningar gåfvo vid handen, att remevin, gens uppträdande till försvar bv a : SL or hegerpartiet måhända icke vs7iv fr rättvisan par också ur den 4 , OPP sonabitutionella prineipens synpunkt, .efttigadt. Negerpastiet, hvars målsPla hr Kellog var, hade Bifvit vallagen en sådan tolkning, ätt de hvitas rättigheter blifnit kränkta. Dessutom hade embetsmännen tillåtit sig ett skamligt underslef, i det att de helt enkelt skrifvit valsedlar för personer, hvilka tillhörde deras parti, och insmuglat dessa vålsedlar i urnan, hvarigenom en konstlad majoritet åstadkommits, Vi omnämde i går i sammanhang med notisen om storfurst Konstantins af Rysslaid plötsliga sfresa från Paris att å stora operan derstädes i söndags gifvits en storartad bencefice-föreställning till förmån för emigrerande elsass-lothringare. Det sensst anlända numret af VIndpendance Belge innehåller ett telegram rörande denna representation, afsändt från Paris af tidningens korrespondent på natten strax efter representationens slut. Korrespondenten telegraferar: Jag kommer just nu från representationen för -Glsass-lotbringarne, Lyssnde salong, storartad framgång. Patti öfverträf