klagade olägenheten att trycka de skattskyldige ojemt och i vissa fall hårdt, komma att gälla i afseende å bevillningen, helst om densamma, i följd af iråkade olyckor eller andra orsaker blefve i någon väsentlig mån förhöjd. Följden häraf skulle, samhället till skada, blifva tvisten om grunderna för bevillninger.s utgörande. De fördelar, man genom grundskatternas borttagande åsyftar att vinna, synas af dessa skäl endast kunna i det fall uppnås, att en gemensam grund, nemligen inkomsten, antages för bevillningens utgörande, hvilket för fastighetsegaren skulle medföra en fördel, som han nu saknar, bestående deruti, att beviilningen lämpades efter den årliga afkastningen. Till följd af bestämmelserna i riksdagsordninen, i afseende på valrätt och valbarhet till riksagsman, samt för att tjena till ledning vid uppskattning af inkomst utaf fast egandom, äfvensom för statistiska ändamål, bör dock föreskriften i bevillningsförordningen, att fast egendom skall till sitt verkliga värde uppskattas, framgent bibehållas. Om föreskriften i bevillningsförordningen att bevillning för inkomst af kapital eller arbete icke eger rum, när den skattskyldiges sammanräknade årsinkomster understiga 400 kronor, icke allenast borde bibehållas, utan äfven utsträckas till inkomst af fast egendom, synes med afseende på angelägenheten deraf, att icke betaga någon den valrätt eller valbarhet till riksdagens Andra kammare, som enligt nu gällande bestämmelser åtnjutes, böra föreskrifvas, att den, som antingen eger eller med stadgad åborätt innehafver fast egendom på landet eller i stad till ett taxeringsvärde af minst 1,000 kronor samt i öfrigt är till riksdagsman valberättigad och valbar, bör till en årlig inkomst af minst 400 kronor uppskattas. Varder en sådan förändring för bevillningens beräknande, som den här ifrågasatta, genomförd, måste äfven bestämmelserna angående grunderna för utgörande af bidrag till kommunen undergå derefter lämpade förändringar. Med afseende ej allenast derpå, att stadgandena om bevillningens utgörande ligga till grund för bestämmelserna om valrätt och valbarhet till riksdagen, äfvensom för skyldigheten att utgöra bidrag till kommunen och i dess angelägenheter utöfva rösträtt, utan äfven medan Teovillningen, efter grundskatternas afskrifvande, kommer att utgöra den hufvudsakliga direkta beskattningen, synes den-bestämmelse vara nödig, att de grunder för bevillningens utgörande, som i sammanhang med beslutet om grundskatternas afskrifning må varda antagna, icke må kunna rubbas utan medelst konungens och riksdagens sammanstämmande beslut. Om å ena sidan antagandet af här angfna grunder för bevillningens utgörande bör blifva ett vilkor för grundskatternas afskrifning och tillämpningen af dessa grunder således börja samtidigt med nämda afskrifning, bör man å andra sidan, i enlighet med det af riksdagen gjorda förbehåll, tillse att den förhöjning i bevillningen, som genom merberörda förändring för dess beräknande må antagas komma att drabba jordbruksfastighet, icke blifver större, än att det fullt motsvaras af den nedsättning i rundskatterna samt rustningsoch roteringssvären, hvilken samtidigt varder medgifven. Under antagande, att jordbruksfastighet i allmänhet lemnar i afkastning dels ränta med 5 för hundrade af kapitalvärdet, dels ock derutöfver ersättning för det å fastigheten nedlagda arbete med 1 å 2 för hundrade af samma värde, skulle afkastningen i sin helhet utgöra 6 eller 7 proc. af egendomsvärdet och således för 1,757,693,123 kronor, till hvilket belopp taxeringsvärdet för de till bevillning taxerade jordbruksfastigheter år 1873 uppgick i förra fallet 105,461,587 och i det senare 123,038,519 kronor, hvarför bevillningen, under förutsättning att densamma såsom hittills kommer att utgå med 1 krona för bundrade, skulle utgöra 1,054,615 kronor 87 öre eller ock 1,230,385 kronor 19 öre. Afräknas härifrån bevillningen för jordbruksfastighet, 527,154 kronor 71 öre, samt rusttjenstbevillningen, hvilken så snart afskrifningen börjar torde böra upphöra, med 68,658 kronor 33 öre, skulle förhöjningen uppgå, efter den första beräkningsgrunden till 458,802 kronor 83 öre och efter den senare till 634,573 kronor 15 öre. Sammanlagda beloppet af grundskatterna samt rustningsoch roteringsbesvären, hvilket skulle komma att efter hand afskrifvas, beräknas till 10,064,752 kronor 3 öre. Häraf utgör den här ofvan beräknade förhöjning i bevillningen, efter det första antagandet, omkring 4,, och efter det andra 6,; proc., men då fordbrukenäringen redan under det första året för afskrifningen torde böra komma i åtnjutande af den lindring i beskattningen, som med iakttagande af det här förut angifna vilkor, rörande afskrifningens fortgång må finnas skäli samt i sådant afseende förekommer att, på sätt riksdagen anmärkt,jernvägstrafikmedlen och skogsmedlien kunnat antagas lemna en årligen förhöjd inkomst äf omkring-300,000 krohor, hvilka, utan att ha egenskapen af skatter, likväl äro ordinarie statsinkomster, kan med begagnande af dessa tillgångar afskrifningen under första året bestämmes i ena fallet till. 7,, och det andra till 9,, proc. af grundskatternas samt rustningsoch Troteringsbesvärens här ofvan uppifna belopp. Enär det likväl är angeläget att asthålla en sådan procentberäkning för afskrifningen . som i möjligaste grad underlättar verkställigheten deraf, synes den andel af ifrågavarande skatter och besvär, som första året skola afskrifvas, böra bestämmas till tio procent. Härigenom blir visserligen första årets afskrifning något större än hvad med förut anförda grundsatser i afseende å afskrifningens fortgång öfverensstämmer, men skilnaden är icke af någon. synnerlig betydenhet och utjemnas dessutom småningom, derest afskrifningen af återstoden bestämmes till fem proc. å ursprungliga beloppet hvar annat af de följande åren, hvarigenom afskrifningen skulle vara fullbordad på 37 år. Efter nu ifrågasatta måttstock för afskrifningen blifver kapitalvärdet af grundskatterna samt