Dagens Nyheter – 15 oktober 1874, sida 1

— Visst skall hon det, men hon förlorar derunder gina skönaste år. Hon har haft en mörk, dyster barndom, skall hon nu äfven bli bedragen på ungdomen? Och skall man helt lugnt finna wg uti den tanken, att denne någon, denne fridstörare, denna menniska utan hjerta och samvete kan dyka upp bakom hvarje gathörn, bakom hvarje träd ? — Vi stanna ju ej länge här, och hon går sällan ut; vi skola derför hoppar, att att hon icke träffar honom vidare. Låtom oss fara tillbaka till Bergethal om några veckor. Lifvet här är trots alla sina behag likväl betydligt innehbållslöst och ytligt, samt bereder ingen andlig vederqvickelse; — Ni får göra som ni vill, förutsatt nemligen, att doktorn för mig edligen intygar, att vårt sträfva slimat ej är skadligt för hennes helsa. Hon skall då sedan lefva i ensamheten på Bergethal, hon skall anlägga en aeyl för fabrikearbetarnes barn och läta de fullväxta flickorna undervisar i slöjder på slottet; om jularne kommer hon att hespisa gammal och ung, och om aftnarna skall hon spela ett parti echack med sin farbror — och till alt detta beböfver man vara älsklig som en elfva och dertill en rik arftagerska. Professorskan smålog, ehuru hon ej kunde bestrida att denna framtidsbild var träffande tecknad, Hon uppmanade den gamle