smaken och börjat måla salongslandskap med , fina träd och vackra kor, hvilka han lätt blir af med. Hvart ett sådant medgifvande kan leda synes äf Törnås senaste produktioner, sedan han kommit till Dässeldorf, der man på sitt vis börjat antaga det nya målningssättet. Hr Törnå hade förvärfvat sig en ganska vacker barrträdsteknik och målade goda och stämningsfulla skogsinteriörer, hvilka äfven väckte uppmärksamhet och förskaffade honom akademiens stipendium. Publiken trifves dock icke i skogens dunkel, utan vill hellre se sina sommarnöjen förevigade. Hr Törnå har villfarit dess tysta önskningar och börjat en serie sliskiga bilder med motiver från båtbryggor, månskenspromenader, björkuddar med klädningar och parasoll o. s. v. och, hvilket var naturligt, der ingifvelsen ej fick vara med, illa målade. Hvad som lyckades för hr Ekström, misslyckades: för hr Törnå — publiken kom: inte. Hr E. har bäst bland de yngre landskapsmålarne uppfattat och genomfört det här kallade Wahlbergska målningssättet genom sitt ytterst fina färgsinne och på grund af de lokala förhållanden, under hvilka det blifvit utbildadt, och skall, när han blir färdig, göra sin mästare heder. Bland de öfriga med färgsinne -begåfvade och sålunda lofvande yngre artisterna har hr Forsell genom sitt vinterlandskap i solnedgång visat sig förstå det nya, om ock icke färgen är fullt färdig, ty några toner fattas ännu i luften, som dock är luft. Motivet är enkelt och tilltalande. Den, som vill se huru man målar numera, har här ett godt tillfälle. Bland de utkorade hör äfven hr Skånberg, hvilken ännu icke hunnit så långt: som kamraterna, men dock visat hvars andas barn han är. Om man så vill ha en föreställning om det: nya landskapsmåleriets tillämpning på marinmålningen, så har hr Nordling, elev af Sörensen, gifvit ett särdeles vackert prof i sitt motiv från nörska kusten. Det hela gör ett stort intryck. Men är detta vatten? Se vågorna ut så der? Ja, så frågar man och man vill ha bestämda konturer och vet ej att vågen är en nyckfull rörelse, som ej har bestämda former. Det är luft och det är djup i vattnet. I samma ögonblick jag fixerar vågen med afgjorda konturer, upphör rörelsen och det blir en stelnad våg, och det finns inga stelnade vågor i naturen. På samma sätt med båten! Den är så korrekt tecknad och är ändå icke ritad, den är målad, ty man ser Juiten skina igenom keglen och man ser luften reflekteras från dem. Det är icke båten, det är seglatsen man ber, och ändå skall en norsk fiskare icke sakna ett block, icke en: stropp, icke en knut, pl är RNE gör icke affär af sig, och hvem skulle väl hänga upp sig på en stropp, när solen går upp gtvar hatvet! Men för att kunna lemna dessa luckor i teckningen, måste mån vara en god tecknare och r Nordling är en skarp tecknare. För att våga och kunna måla vatten på detta sätt, så att det verkår utan att vara utfördt, måste, man kunna: utföra det, och att hr Nördling äfven kan, det ha hans föregående arbeten visat. 7. Här skulle ha varit tillfällen till stora effekter, dem ingen bättre än målaren vet hurå de skulle änbringas. Huru enkölt att med några klåtschär kästa ljusmassor på märsseglön detborta ellsr förgylla ångbåtens läsida, men då hade taflan blifvit förstörd, ro såld Och målaren möjligen blifvit poPulär. Man skåll icke trö att dessa måla så, derför ätt 8å roar der, utan här stå de med sin fälla öfvertygelse och kunna inte annat, om de ock kunna måla lika naturligt som någon som helst åf publikens och konsthandlarnes favoriter. Och härmed är texten slut. — Den, som vill ha någon vidåre reda på den nya skoTan, må på konstföreningen uppsöka illu strationernä. . Pinz.