Dagens Nyheter – 13 oktober 1874, sida 1

-— äl upp den, och från den fina väfnaden strömmade emot honom en ljuflig doft af violer. Namnet IHermance var broderadt i ena hörnet. Han kysste det dyra namnet, han tryckte det mot sina ögon, mot sitt hjerta; ett skimmer af hopp uppmuntrade hans sorgsna sinne, han höll ju i sin hand något, som tillhörde henne; det var en pant, som försäkrade honom om ett återseende, och som hon sjelf skulle få inlösa med ett vänligt ord, en leende blick. SJETTE KAPITLET. Vid via Montebello, en bland de nyanlagda gator i Floreng, som leda till Cascinerna, låg ett litet envåningshus, omgifvet af en skuggrik trädgård. Framför detsamma höll omkring klockan sju på aftonen en droska, ur hvilken steg en undersätsig gammal man, som änuu såg frisk och stark ut. Innan han hann låta portklappen ljuda, öppnades porten inifrån, en smärt flicka kom springande utför trappan och kastade Big i hans armar, utropande: — Farbror, käraste farbror Martin! Den gamle herrn släppte käpp, öfverrock, rosväska, allt hvad han hade i händerna, och tryckte den unga flickan hårdt till sitt bröst,