Dagens Nyheter – 5 oktober 1874, sida 1

— 116 — — Jag får väl gå in till mig? frågade hon modern. Justitierådet och Freiendorf hade föreslagit, att man skulle tömma ännu en butelj champagne, emedan den dryck, sem på balen förekommit under denna benämning, varit förskräckligt dålig. — Hvarför ber du mig om tillåtelse ? svarade Augusta i sträf ton. Mina önskningar äro ju intet tvång för dig. Flickan stod der som en person den der bär ett brott på sitt samvete; hon svarade intet. Då hon ville kyssa modern, afböjde Augusta det genom en omärklig rörelse. — Dröm ljuft! ropade hon gäckande efter henne. Hermance vände sig om på tröskeln; hon hade blifvit likblek och tryckte händerna bedjande mot hvarandra; — derefter drog honjeigen dörren efter sig, utan att märka Maufreds helsning, ehuru han stod tätt bredvid henne. Oaktadt Manfred icke fått lägga sig förr än sent på natten, var han dock bittida uppo på morgonen. Han genomströfvade husets omgifninger; han uppsökte platsen under eken, der Hermance brukade sitta och måla; han förirrade sig i skogen — och under allt detta voro hans steg brådskande och oroliga, och han liknade ingalunda en person, som vill njuta af en lugn morgonpromenad. I deg var han allt utom mnatur