Dagens Nyheter – 3 oktober 1874, sida 1

naturligt, att man glömmer mig litet för din skull. Vore jag en man, så skulle jag göra mig skyldig till samma fel. Hon blickade leende uppåt, som om hon varit den varmaste beundrare af sin moders skönhet. Denna hängaf sig nu såsom det ofta hände henne, åt ett af dessa lifliga, otyglade känsloutbrott, hvilka eljest blott bruka förekomma hos barn; hon lutade sig ned till Hermance och tryckande hennes blonda hufvud intill sitt bröst, utan att akta på den våda som härigenom tillskyndades de fina gpetsarne, sade hon rörd: — Du är en liten toka; men jag tror, att du har det bästa hjerta i verlden. Manfred tyckte, att hon aldrig kunde se skönare ut än med detta fuktiga skimmer i de strålande ögonen. Balsalen var den sköna fru Krauseg obestridda rike. Hennes toilett väckte afond hos samtliga damerna, hvilka emellertid ideligen återkommo dertill; att det vore löjligt att kläda sig på ett sådant sätt då man hade en faliväxt dotter, som kanske snart nog skulle gifta sig. Herrarne med unge Freiendorf i spetsen, delade ej denna åsigt, och de bestörmade Augusta med böner, att hon icke, såsom hon i början förklarat sig ämna, skulle afhålla sig från att deltaga i densen. När nu äfven hertigen slöt sig till de bedjandes antal, mårte hon