och nedvända här i huset? — Huru har det blifvit så? frågar ni. — Det vill jag i korthet berätta. Lilla hexen hade redan sprungit några år omkring i huset, utan att någon på allvar tänkt på bennes uppfostran. Hon hade sin sköterska — tillfäligtvis en samvetsgrann person — som tvättade och klädde henne ssmt gaf henne mat, och så hade hon mig, som höll af henne och lät henne hoppa på mina knän. Min bror var den tiden upptagen af storartade affärsföretag, och min svägerska roade sig. Jag vill visst icke klandra henne för mycket; hon är ej dålig af naturen, Om hennes man, i stället för att tillbedja henne och låta henne sväfva som en gudinna öfver jordens grus och stoft, fordrat af henne piigttrohet och hängifvenhet så skulle hon kanske ha biifvit en snäll, duglig qvinna. Jag säger med flit: kansko; ty af känslang djup och värme har hon icke något öfverflöd, men hon kan ofta ådagalägga en hänförande älskvärdhet, så att till och med mig, gamle brummande björn, har hon alltid förstått att åter försona — skönheten är sannerligen en stor makt! Min bror saknade väl ej kärlek för sin lilla dotter, men det kom sig deraf att Augusta hade gifvit henne lifvet. I hans hjerta rymdes ingenting annat än passionen för hans afgud. Då far och mor icke skänkte den blyga flickan, som på afstånd HERMANCE, 1?