Dagens Nyheter – 29 september 1874, sida 2

Utrikes-Nyheter. Times innehåller en korrespondens från Paris, hvilken sysselsätter sig med den spanska republikanska armen. I inledningen omtalas erkännandet af BSerranos regering. Tidningen är af den åsigten stt detta erkännande icke i något afseende erbjudit Spanien någon reel fördel. Det skall — heter det — hvarken tillföra skattkammaren ett enda öre eller armån en enda soldat, lika litet som det förmår att upphjelpa ge nerslernas taktik eller göra statsmännens visdom större. I Spanien synes det icke finnas mycken utsigt till en snar lösning af de invecklade förhållandena. Meddelandena från krigsskådeplatsen hafva under den senarte tiden endast haft att förtälja om mindre skärmytslingar. Regeringstrupperna hafva icke gjort sig synnerligen brådt med att åter gripa till offensiven, under det att å andra siden carlisterna, hvilka lida brist på artilleri och kavalleri, tveka att begifva sig ned på slättlandet. Spanien lider, fortfar tidningen, i närvarande stund af en beklaglig brist på dugliga män. De bästa af de off:cerare, som spelade en roll i det förra inbördeskriget, äro döda, och man har nu endast :medelmåttor eller något ännu sämre qvar. De nuvarande befälhafvarne skildras alla såsom temligen obetydliga personer, hvilka förut måst åtnöja sig med att stå i bakgrunden. Icke ens den nye krigsministern får någon smickrande orlofssedel. General Serrano Bedoya, den nyss utnämde krigsministern, är, heter det, icke slägt med marskalken-presidenten och har aldrig förut varit ansedd såsom någon framstående man; det är följaktligen. svårt att säga hvad som föranledt hans ut-. nämpiog, för så vidt det icke skulle vara den omständigheten, att det är så stor brist på dugliga officerare. Han har icke förut beklädt; någon plats i armån, och det kan, enligt korrespondenteps förmenande, icke ens sättas i fråga att han skulle förstå att sjelf leda krigsoperationerna på krigsskådeplatsen: Det har varit tal om ätt göra en yngre officer Lopez Dominguea till krigsminister, men man har funnit att det skulle hafva varit skada att rycka en så verksam man bort från armån. Beträffande sjelfva krigshändelserna säger brefskrifvaren att man dagligen hörtalas om nya strider. och skärmytslingar: huru en general har slagit carlisterna, en annan sprängt ett stort insurgentband samt en tredje til:bakasleagit carlisternas försök att intränga i Arragonien os 8 v.y men alla dessa småträffningar föra icke kriget ett tuppfjät pärmare sitt slut. Ställningen synes för närvarande vara -ungefär--sådan som midt under det första inbördeskriget, dock med den skilnad att carlieternas position i Navarra och) de. baskiska provinserna pu är mera hotande vän då samt att-de pu antagligen äro vida talrikare i förhållande till sina motståndare: än förut. Regeringstruppernas öfverlägsenhet består nemligen egentligen i deras bättre artilleri och kavalleri sarat mera långskjutande gevär. För att få ett slut på kriget fordras en omfattande och god fält tågsplan, som kan möjliggöra ett stort och afgörande fältslag. Kejsarinnan Eugeme och kejsarprinsen inträffade den 23 dennes åter i Chiselhurst. Kojsarinnan säges hafva uttalat sin synnerliga tillfredsställelse öfver de många besök hon under sin vistelse på Arenenberg mottagit af trogna anhängare från alla trakter i Frankrikes Hvad som under den senaste tiden mycket skadåt bonapartisternas anseende är eplittringen inom den kejerliga familjen och serskildt prins Charles och prins Jerömes strid med anledning af landstingsvalet å Korsika: . Prins Charles är en son till. Lucien Bonaparte; prinsen af Canino; man vet om horom endast att ban förut varit bataljonechef i främlingslegionen. Kejsarinnan tager sjelf liflig deli valstriden och söker. på alla sätt att verka för prins CharJes kandidatur. . Denne sistnämde har till